Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKT SPRÅK.
och smä böcker !, i tidningar och tidskrifter, med exempel och predikan,
till och med materiella uppoffringar, med en sakkunskap och en
språklig bildning, som åtminstone vid tiden för hans första uppträdande
voro tämligen sällsynta, bidragit att skaffa rykt och heder åt det norska
talspråket, att öfvertyga folk om att norskt uttal, att norsk böjning och
ordfogning, norska ord, betydelser och vändningar ha rätt att vara till,
äro lika goda eller bättre än danska, duga på scenen, i katedern och pre
dikstolen, i tal och skrift. I äldre språkläror af Hansen (4:e uppl. 1838)
och Kofod (1849) fins ej ett spår af norskt mer än titeln. Løkke (1855)
ger visserligen k och g före e, z, y, ce, ö »en blødere udtale», men låter dem
före z, y i »det højere foredrag» ljuda som k och g, hvilket Aars åter
anser for »en stiv, kunstig bogudtale, som skjæmmer, ikke forædler fore
draget»; och Løkke har t. ex. ingenting att förtälja om p, t, k for danskt
h, d, g. Naturligtvis ha många andra, i själfva verket Norges fleste för
fattare, verkat i samma riktning som Knudsen, särskildt en sådan som
Ole Vig, den nitiske utgifvaren af Folkevennens sex första årgångar.
Det är ock att märka, att J. A ars, föreståndaren för Norges största, ehuru
enskilda, högre läroverk, utgifvaren af en rättskrifningslära, hvars s:e upplaga
utkom 1878, uttryckligen sluter sig till Knudsen. Genom deras och andras,
t. ex. Sigv. Petersens, skolböcker, torde större delen af det yngre slägtet
vara i skolan vunnet för dansk-norskan; och detta slägte tillhör framtiden.
Alla »målsträvare« vilja ha ett norskt språk. »Dette øjemed søker
nu de dansk-norske at nå ved stykke for stykke, så vidt mueligt, at
utskille av det bokmål, vi for tiden har og som fra først av egentlig
er den danske utgave av nordens trillingmål alt hvad som fra norsk
O O
standpunkt er fremmedt, altså fremmede ord, fremmede ordbetydninger,
fremmed ordføjning, fremmede ordformer og fremmed uttale, i det ut
skiltes sted at insætte norsk ordforråd, norsk språkbruk og norsk uttale,
og således småningom at føre det nærmere den renhets- og fulkommen-
1 De vigtigaste af Knudsens skrifter, uppsatser i tidningar och tidskrifter
oräknade, torde vara:
Haandbog i dansk-norsk sproglære. VIII + 486 s. 1856.
Lærebog i dansk-norsk sproglære. 148 s. 1857. 3 uppl. 1880.
Er norsk det samme som dansk? 168 s. 1862.
Modersmaalet som skolefag. 159 s. 1864.
Det norske målstræv. X + 327 s. 1867.
Den landsgyldige norske uttale. VIII + 223 s. 1876.
Unorsk og norsk eller fremmedords avlösning. XXXIV + 992 s. 1881.
Den tredje och fjärde i ordningen har förf. af närvarande uppsats ej sett.
Af maalstriden 1881, 124 s. 1881, bemöter J. Storms kritik af »Uuorsk og norsk».
Skolen og fremmedordene, 111 s. 1881, fortsätter med samma fråga. Norsk blandkorn,
233 s. 1882, handlar om tunga sammansättningar, några rättstafningsfrågor samt
å nyo om »fremmedordene».
499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
