Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. LUNDELL.
Naturligtvis kan det endast vara en tidsfråga, när det norska uttalet skall
visa sig äfven i skriften.
Det finnes som bekant äfven ett annat målsträv, som gärna vill ba
uteslutande rätt till detta namn, det är det norsk-norska, som har »lands
målet» till märke. De språkliga striderna stå i samband med de literära
och politiska. I den första sammandrabbningen (»dæmringsstriden»),
mellan Wergeland och Welhaven på 1830-talet, är det Wergeland som
är norsk-liberal; men den ståndpunkt, som han intog, kan nu beteck
nas som den konservativa, dansk-norska; hvilket icke hindrar, att t. ex.
Knudsens »stræv» är illa sedt af mången. Redan Welhaven öfvergaf
senare sin afgjordt danska hållning. »M. Hansen och H. Wergeland vå
gade först införa ord ur folkspråket i literaturen, hvilket betecknar början
till en själfständig norsk literatur» (J. Storm). Ar 1848, på en tid då
den norska historiska skolan med Keyser och Munch i spetsen höjde
Norges ärorika forntid till skyarne, för Norge ensamt gjorde anspråk på
den isländska literaturen och förde norrmännen genom ödemarker längs
o n
Ishafvet in i Norge för att hålla dem fria från besmittelse af svenskar
och danskar, då utkom det märkliga arbetet Det norske folkesprogs gram
matik af Ivar Aasen. Detta arbete, säger P. A. Munch i sin anmälan
af det l, »lægger mere, end noget skrift i lignende retning hidtil har for
mået, det norske folks egte og üblandede nordiske nationalitet for dagen;
den viser, at den ældgamle, mere end tusindårige norrønatunge endnu
kraftigen lever og rører sig hos folket og med en egte, oprindelig klang,
som man endog på Island forgjeves søger». Man bör läsa denna anmälan
för att komma in i tidens stämning och förstå landsmålets uppkomst. Det
är »de egte former, aldeles de samme, som de der findes i de bedste og
ældste norske håndskrifter». Norrønatungan tillhör »os alene som en
syndeilig ting», och det kan nu bevisas, att eddornas och sagornas språk
är hvarken fornnordiskt eller isländskt, utan norskt. I sista tredjedelen
af sina 1853 samma år som Landstads Norske Folkeviser sågo dagen
utgifna Prøver af landsmaalet i Norge utför Aasen förslagsvis sin
förut framkastade och af Munch lifligt förordade tanke att uppställa »et
almindeligt landsmål» eller ett skriftspråk på folkmålens grundval, och
detta landsmål har sedan i åtskilliga varianter blifvit användt dels af.
trodd, valte, solte, spurte o. d., men blott under de tio första månaderne af år 1862.
Saken väckte för mycken ovilja.
1 Norsli tidsskrift utg. af Lange, 1848, s. 282 f. (nn äfven i Munchs Saml. afh.
I, s. 360 ff). Muncb klandrar (samma tidskr. 1850, s. 335 ff.), att Aasen ej brukat
isländsk ortografi!
502
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
