Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL TEGNÉRS-JUBILEET.
då han i slutet af sitt bref från Dresden 2,1/io 1817 vänder sig till sin
store skaldebroder: »lef väl och lyckligt ocb tro, tills vidare bevis
kunna göra saken fullkomligt påtaglig, att jag hyser för Herr Pro
fessorn helt andra tänkesätt, helt andra känsloxq än många kanske
funnit sin räkning vid att förtälja. För poemer, sådana som »Prestvignin
gen» ocb »Flyttfoglarne», må gerna en Hammarspikiad förlåtas, ehuru jag
icke kan neka till, att så väl tendensen af hela detta stycke, som vissa
uttryck, dem man sagt gälla mig ocb grefve Schweriu, förekommit mig
lika ovänliga ocb oväntade som oförtjenta. Jag ger mig dj — i våld
på, att Herr Professorns inre redan i detta fall erkänner en begån
gen orättvisa. Af mig är den längese’n glömd». Nio år senare ba
de båda männen gjort bvarandras personliga bekantskap, ocb Atterbom,
ännu ej professor, vänder sig till sin »vördade Broder», biskopen i
Yexiö, med många välönskningar och tacksägelser för härliga sommar
minnen, talar sant ocb utan alt slags öfverspändhet om sitt svåra ar
bete med de allegoriska figurerna i »Lycksalighetens ö» ocb slutar sin
epistel med dessa för en nyromantiker egendomliga ord: »om jag än
blir en skral poet, så vill jag dock bli en hel, en duktig menniska;
och jag blir det endast genom att föryngras i en from, ren, bjertlig,
till själ ocb kropp blomstrande, svenskt gedigen qvinnas armar!» A.
gick nämligen då (1826) i giftermålstankar. I de senare brefven
förekomma några märkliga ord om Geijers affall (1839) och i samman
hang därmed yttringar af den tidens sätt att, i motsats mot den up
saliensiske tänkarens inre utveckling, genom hvilken han praktiskt
visade sig kunna ocb böra följa med »föryngringsprocessen i histo
rien», i stället tala om »tidsandan» såsom »rabulistisk» (ett ord, som, i
förbigående sagdt, hade införts i vårt språk af Jacob Axel Josepbsson
genom hans öfversättning af komedien »Pasqvillet» 1838). Sin tanke
om tidens män uttalar han skarpt nog i ett bref af 1840, där ban i
anledning af Tegnérs »Helsning till svenska riddarbuset» yttrar, att
»en skaldesång, som påminner om riddarmod, ocb ära, i våra dagar
gör bättre lycka bos Sveriges qvinnor, än bos det patrask, som kallar
sig dess män». Vackert är det för öfrigt att böra Tegnér, Atterbom
och Beskow yttra sig om den stora aktning, de hyste för Runeberg
som skald, och att ett par af dem på fullt allvar tänkt på den finske
skaldens inväljande i Svenska Akademien, en tanke, som bedrar
dem, om det för öfrigt skulle för honom varit möjligt att mottaga en
sådan kallelse, ocb om det, efter hans uppsats i »Helsingfors Morgon
blad» angående akademiens valspråk »Snille ocb smak», af honom an
setts för något slags beder att erhålla den kallelsen.
Af öfriga äldre vänner böra Agardb, Adlcrbetb ocb Franzén till
de trägnaste korrespondenterna. Agardb, af hvilken i samlingen fin
nas 16 bref, är väl den, som i kvickhet, drastisk framställningsgåfva
och nit för sina åsigter kommer adressaten själf närmast. Han bör-
520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
