Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL TEGNÉRS-JTJBILEET.
Ett par framstående vänner från en senare tid, men som Iröllo
ut med trogen vänskap och flitig brefskrifning, voro B. von Beskow
och C. F. af Wingård. (af den förre finnes 14, af den senare 15 bref).
Wingård, den lärde, klassiskt finbildade, vältalige prelaten, skrifver
såsom en andlig Cicero med oupphörliga citat från både romerska och
grekiska författare, full af kärlek till vännen och ämbetsbrodern, och
äfven full af nit mot olika tänkande, men skarpsinnig och kvick som
få. Beskow är äfven här den urbane verldsmannen, som hyllar Teg
nér på vers, men ändå bättre på prosa, såsom då han utbrister, att
»den dag skall komma och den är till en del redan kommen
då främlingen skall lära sig vårt språk, för att läsa Frithiof på moders
målet» ; men såsom en »homo emunctæ naris» har han äfven en och
annan anmärkning att göra åt sin storsinte vän, såsom i afseende på
den tillernade dedikationen af Tegnérs dikter till Carl Johan och
framför alt beträffande minnessången vid Svenska Akademiens jubel
fest 1836, hvars inre historia, så synnerligen hedrande för Tegnér,
kan läsas i de 5 brefven från Beskow (15 mars —31 maj 1836) samt
i 4 bref från Tegnér (24 mars —19 maj 1836), en historia, som
icke saknar sin intressanta och lärorika sida.
Bland de många ännu återstående namnen möta vi särskildt nå
gra utländingar, såsom Oehlenschläger, hvilken uttrycker sin stora
tacksamhet för den ära, Tegnér bevisade honom i Lund 1829, men
ej kan underlåta att medsända ett par »Subskriptionsplaner» på sina
samlade verk och till och med ber Tegnér »overrække den Svenske
Majestät og hans kongelige Søn en Plan»; - vidare den unge entusi
astiske Wergeland, hvars bref hör till samlingens kuriositeter; så
ock den unge »Cand. Phil.» PI. C. Andersen, som likaledes sände ett
för sin stora naivetet märkligt bref till biskopen i Vexiö (1832);
samt Tegnérs tyske öfversättare G. Mohnike, som visar sig till och
med kunna rätta ett misstag i fornspråket, hvilket skalden begått,
och hvars öfversättning af hans dikter upplefvat mer än tio upplagor
i Tyskland.
I den illustra samlingen finnas äfven trenne kvinnor. Fru
Amalia von Helwig, född von Imhoff, Tegnérs öfversättarinna, som
först införde »Frithiofs saga» i Tyskland och hvars öfversättning upp
lefvat sex upplagor sedan 1826, under det hon dock förut meddelat
enskilda sånger i »Stuttgarter Morgenblatt» sarat i den af Göthe ut
gifna tidskriften »Ueber Kunst und Alterthum», är i sina bref något
torr och omständlig, men full af ifver och nit för sitt åtagna vackra
värf och däraf stundom förledd till vidunderliga förslag, såsom i af
seende på omskrifning af »Afskedet» i tvänne nya romanser för att
undvika dialogformen. I motsats mot henne är friherrinnan Martina
von Schwerin, född Törngren, Tegnérs trogna väninna, full af kvick
het och lif, stundom äfven något skarp, såsom mot Franzén och i
524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
