Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABEL, OEUVRES COMPLETES.
Oeuvres complétes de Niels Henrik Abel, nouvelle édition publiée aux frais de
I’Etat Norvégien par MM. L. SYLOW et S. LIE. Christiania, Gröndahl & Son.
1881. Tome I contenant les Mémoires publiés par Abel (s. VIII, 621). Tome II
contenant les Mémoires posthumes d’Abel (s. 338). 1
År 1841 hade jag tillfälle att i tidskriften Frey redogöra för den
store norske matematikern Abels skrifter, ntgifna af dåvarande profes
sorn vid Kristiania universitet B. M. Holmboe. Näppeligen kunde jag
då ana, att det efter mer än 40 år skulle vara mig förunnadt att, i en
annan svensk vetenskaplig tidskrift, få anmäla en ny, förbättrad och
mera fullständig upplaga af detta sekularverk.
Såsom bekant är, dog Abel den 6 april 1829, endast 26 2/3 år gam
mal.2 Vid denna ålder, då vi vanliga människor först hörja vår egent
liga vetenskapliga verksamhet, hade han redan hunnit bryta nya banor
inom analysen och offentliggjort arbeten, som flera efterföljande genera
tioner skola, så att säga, »lefva på», och som i alla tider skola tillför
säkra honom en af de främsta platserna i matematikens historia. Fuss
i Petersburg yttrar om dessa arbeten, att han varit »rent af förtjust»,
och den på beröm i allmänhet njugge Gauss i Göttingen skrifver till
Grelle: »Abel har förekommit mig till minst en tredjedel. Han har
gjort sina deduktioner med en så genomträngande skarpsinnighet och
en sådan elegans, att jag icke behöfver redigera mina egna arbeten».
Själfve hans store medtäflare Jacobi, då i Königsberg, yttrar om Abels
stränga härledning af transformationsteoremerna: »den är öfver mitt
beröm, likasom den är långt öfver mina egna arbeten.» Legendre i
Paris skrifver i ett bref till Abel själf, med anledning af dennes under
sökningar af de sedermera till hans minne (på Jacobis förslag) upp
kallade Abelska transcendenterna: »Jag kan icke begripa, på hvad sätt
Ni kunnat öfvervinna sådana svårigheter. Quelle tete que celle d’un
jeune Norvégien /»- och på ett annat ställe om beviset för omöjligheten
att algehraice lösa s;te gradens equationer; »Det är den största upptäckt,
som ännu återstod att göra i analysen.» Grelle i Berlin yttrar i den af
honom författade nekrologen: »Om Abel varit samtida med Newton, skulle
denne hafva sagt om honom detsamma, som han sade om Götes: hade han
fått lefva längre, skulle vi hafva fått lära utaf honom ännu mycket mer;»
och på ett annat ställe i samma nekrolog: »Abel var en af dessa säll
synta varelser, som naturen består oss knappast en gång på århundra-
1 Med undantag af några uteslutningar och förkortningar är denna anmälan i
hufvudsak densamma, som jag för någon tid sedan gjorde i Kongl. Yet.Akadem.
i Stockholm orn denna nya edition af Abels skrifter.
2 I den af Bjerknes utgifna lefvernesbeskrifningen finnes (sid. 123) genom förbi
seende Abels ålder uppgifven till 27 ’/z år.
530
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
