Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABEL, OEUVRES COMPLÉTES.
det.» En sådan enstämmighet i omdömet öfver det vetenskapliga vär
det af Abels skrifter gör dem, synes mig, väl förtjänta af en förnyad
anmälan, då de nu ånyo, i en tillökt och förbättrad upplaga, blifvit
offentliggjorda.
Såsom utgifvarne, overlærer L. Sylow i Fredrikshald ocb professor
Sophus Lie i Kristiania, i förordet upplysa, innehåller den nya edi
tionen 4 utaf Abels tryckta arbeten, hvilka ej finnas i den gamla, näm
ligen n:o 111 (sid. 28), n:o V (sid. 40), n:o XII (sid. 145) ocb n:o
XIII (sid. 212). Med hvar och en af dessa 4 afhandlingar äro vissa
egendomliga förhållanden förknippade, och jag anser mig därför om
hvar och en särskildt böra nämna några ord.
Beträffande den först nämda n:o III: Mémoire sur les équations
algébriques, du Von démontre Vimpossibilité de la resolution de Véqua
tion générale du cinquihne degré, hade Abel redan 1821, och således
innan han ännu lemnat katedralskolan i Kristiania, trott sig hafva fun
nit generella lösningen af s:te gradens equationer. Genom Hansteen,
såsoiu mellanhand, sökte han få inlemnad en afhandling härom till det
Kongl. Danske Videnskabernes Selskab i Köbenhavn. Detta skedde
också. Men då man därifrån begärde af honom en mera detaljerad
framställning, och framför alt en tillämpning på något numeriskt exem
pel, upptäckte Abel själf ett fel i deduktionen, som där hade insmu
git sig och gjorde hela bevisningen om intet. Långt ifrån att genom
dessa ramlade illusioner fälla modet, beslöt han sig genast för att ännu
en gång taga itu med frågan, men på ett sådant sätt, att han antingen
skulle finna lösningen af s:te gradens equationer i allmänhet, eller få
afgjordt att detta var omöjligt. Detta senare blef händelsen, och så
tillkom den lilla franska broschyr, med den titel som vi angifvit, hvil
ken trycktes i Kristiania 1824, och i hvilken en författare, knappast
hunnen till myndig ålder, afgjorde en fråga, som i långliga tider syssel
satt hela den vetenskapliga verlden, och om hvilken Legendre, såsom
redan är omnämdt, yttrar att den var den största upptäckt, som återstod
att göra i analysen. Ehuru samma ämne sedermera och utförligare
behandlades af Abel i en, 1825 författad och i l:sta bandet af Crelle’s
Journal sid. 65—84 införd, afhandling, tro vi dock att denna första
uppsats, som gärna kunde hafva till motto det bekanta: »ex ungue Leo
nem», väl försvarar sin plats i den nya upplagan, och icke bort såsom
Holmboe gjort det utelemnas.
Den andra i ordningen af de utaf Holmboe uteslutna afhandlin
garne n:o V; Petite contrihution ä la théorie de quelques fonctions tran
cendantes, inlemnades till Videnskabs-Selskabet i Trondhjem den 22
mars 1826 och finnes tryckt i dess skrifter Tom. II sid. 177—207
under titel: Ett lidet bidrag til læren om adskillige transcendente Func
tioner. Holmboe säger i företalet till T. II: »Xågra af resultaterna i
afhandliugarna IX och X af denna Torne finnas i en afhandling af
531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
