Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HØFFDING, PSYKOLOGI.
roring med organismen; därifrån finner han vägen fullt banad upp till
intelligensens höjder. Dr Hoffding ser i utvecklingshypotesen ett
fruktbart frö till en psykologisk förklaring i slägtet af hvad som är
oförklarligt hos individen; men kunskapsteoretiskt betraktar han saken
annorlunda, i det han erinrar, att psykologien själf förutsätter de all
männa principerna för vår kunskap och är oförmögen att förklara
deras giltighet: »idealismens oangripliga ståndpunkt är gifven i den
tankenödvändighet, som ligger till grund för hvarje realistisk hypotes.»
Likväl är denna idealism ej en sådan, som sväfvar i molnen, eller en
fantastisk lek af det slags förnuft, som enligt Bacon icke behöfver
vingar utan blytyugder. Den, som erkänner, att »alt hvad vi känna
och beundra såsom sant, skönt och godt, utvecklat sig under de i na
turen betingade vilkoren», att »den innersta kärnan i verkligheten, den
innersta kraften i verldsutvecklingen, är af samma väsen med det, som
arbetar sig fram i de mänskliga idealen,» behöfver hvarken frukta
eller eftersträfva partibenämningarna idealist eller realist.
Psykologien, såsom den här behandlas, är icke filosofi, men filoso
fiens underlag. Sedan vi inom den kunskapsteoretiska sferen genom
successiva tillägg af individualföreställniugar uppstigit till allmänförc
ställningen, äro vi färdiga att genom ett motsatt förfaringssätt, abstrak
tionens, stiga vidare till begreppet, men här vidtager logikens område.
»Psykologien är naturlära, logiken är konstlära». Till den emotionella
gruppen, eller yttringarna af hvad hos oss, i brist på ett bättre ut
tryck, vanligen kallas känsloförraågan, sluta sig de estetiska föreställ
ningarna, altefter som deras föremål flyttas på ett passande afstånd
för att åstadkomma det poetiska perspektivet. Till etiken förhåller
sig psykologien, säger Ribot, såsom botaniken till trädgårdskonsten,
ty affekternas sedliga värde är för den senare likgiltigt, alldeles som
växternas nyttiga eller skadliga egenskaper äro för botanisten. Den kun
skapsteoretiska afdelningen är af lätt insedda skäl här den utförligaste,
och den som fordrar största tankeansträngningen, hvilket ej torde
sakna sin nytta för läsaren, som därigenom får besanna, att tänkandet
är en handling, liksom hvarje annan rörelse i medvetandet. På denna
andliga aktivitet lägger författaren altigenom med rätta en afgörande
vigt. Genom motstånd den ursprungliga betydelsen af orden »Gen
stand» och »Gegenstand» lärer jaget först på ett mer eller mindre
smärtsamt sätt att känna sitt icke-jag. Järanvigt är död; lifvet är
en rörelse mellan motsatser.
I afseende på viljans frihet är dr Hoffding ett barn af sin tid,
det vill med andra ord säga afgjord determinist, men däraf må dock
ingen taga någon skuggrädsla för moraliteten. Plvem förkunnade
väl genom lära och lefverne en upphöjdare sedlighet än Spinoza, och
ändå förklarade han sig »icke hafva annat att säga dem, som tro sig
kunna tala eller tiga, med ett ord handla på grund af själens fria
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
