Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HØFFDING, PSYKOLOGI.
själfbestämmelse, än att de drömma med öppna ögon». Maudsley,
hvilken i denna riktning gått längre än någon annan författare, som
vi känna, anmärker träffande, att statens strafflagstiftning i sin sam
hällsskyddande mening är den praktiska vederläggningen af läran om
viljans frihet. Genom auktoritetens makt uppfostras människan att
känna sanning och lag; när denna kunskap är vunnen, faller den yttre
fingervisningen bort, liksom byggnadsställningen borttages, sedan huset
är färdigt. Ingen är mera fri än den, som rätt känner sitt beroende.
»Indeterminismen», säger dr Høffding, »lösrycker individen från hans
naturliga fotfäste», och han anmärker vidare, att den resignation, som
härflyter ur individens känsla af ett något, som tagit initiativet inom
honom, kan adlas till en religiös förtröstan. Men det är icke alt: det
medvetna underordnandet under förnuftets, det vill här säga samvetets
lag, är just hvad i Nya testamentet kallas Guds barns härliga frihet
eller den nya födelsen; den pånyttfödde han icke synda, och däri
ligger hans rätta frihet.
Dr Høffdings stil är altigeuom utmärkt för sin klarhet och pre
cision, hvarvid hans språks bättre än svenskans utbildade filosofiska
terminologi kommer honom väl till godo. Det stora anseende, han
genom äldre öfversigter och monografier förvärfvat, har han lyckligt
häfdat på ett ojämförligt vidsträcktare och villsammare område. Hans
nya bok är egnad att tillfredsställa ett behof, som började kännas
tryckande: åtminstone har den svenska literaturen ingenting mot
svarigt.
Puppe og Sommerfugl af HOLGER DRACHMANN. Kjøbenhavn, Gyldendalske
Boghandels Forlag, 1882.
Det lilla skådespel i två akter, som hr Drachmann under ofvan
stående titel utsändt, och som enligt underrättelse från Köbenhavn
därstädes med mycken framgång gifvits, torde, ehuru äfven vid läs
ning ganska intressant, dock först från scenen göra sin fulla verkan.
Man har af rimliga grunder betviflat hr Drachmanns kallelse för dra-
O O
matiskt författarskap; men just den omständigheten, att hans stycke
ej blott är spelbart utan äfven sceniskt tacksamt, tyder på att lyrikern
par préférence börjar att nalkas ett nytt stadium, och att han
eger den blick för scenisk och dramatisk verkan, som är nödvändig
för att, därest han skulle vilja höja sig till den mest mäktiga af poe
siens arter, inom de rätta gränserna leda känsloingifvelsens ström.
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
