Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660 WEISSE, POPULÆRE FORELÆSNINGER OVER TIBERIUS OG NERO.
ii ro de genast beredda att döma honom till döden, låta iitkasta hans
kropp på de gemoniska trapporna och med haken släpa den till Ti
bern. Fega till ytterlighet, gripa de, så fort den minsta ogunst träffar
dem från furstens sida, genast till det yttersta medlet och lemna ett
lif, som för de blaserade och i alla vällustens konster utlärda ädlin
garna för öfrigt ej har någon ny njutning att erbjuda, utom måhända
den vältaliga angifvarens inbringande, men farliga ära.
Detta synes vara ett strängt omdöme, men dess berättigande fram
går ur ingen källa klarare än af Tacitus själf, för så vida vi hålla oss
till de fakta han berättar och lemna därhän den egendomliga dager,
hans färgade framställning förmår sprida öfver dessa fakta 1.
Med hjälp af kritiken, tillämpad på hufvudkällorna, har den nyare
forskningen kunnat gå till det ej lätta verket att återställa historien om
tider, som afvika så ofantligt mycket från vår egen både i afseende
på historiska förutsättningar och allmänt åskådningssätt; den har dess
utom varit utrustad med ännu ett annat hjälpmedel, den öfvade psyko
logiska diagnosen, hvari Tacitus, ehuru visserligen för sin tid högst
framstående, dock naturligtvis var underlägsen dera som hafva aderton
1 O O
århundradens ytterligare erfarenhet att stödja sig vid. Dock kan det
ej förnekas, att just i denna psykologiska analysering ligger en fre
stelse och fara, isynnerhet där de fakta, på hvilka analysen skall stöd
jas, äro väl få, den nämligen att, just som Tacitus på sin tid, vilja
vara altför skarpsinnig och underskjuta bevekelsegrunder, som ej funnits.
Utmärkta historiker råka härvid i samma fel, för hvilket utmärkta
läkare någon gång äro utsatta: genom lång erfarenhet i psykologisk
analys komma de till att för sig uppställa vissa lagar, som ej alltid
passa för ett visst gifvet fall. Den historiska vetenskapens framställ
ning blir härigenom så eget det kan låta ej så litet befryndad
med den historiska romanens: i båda fallen är det ej fakta, utan den
subjektiva uppfattningen, som gifves läsaren, ehuruväl naturligtvis för
öfrigt på högst olika sätt. Snillet kan träffa det rätta, men faran för
konstruktion ligger dock i båda fallen nära.
Det är denna moderna ståndpunkt, som äfven intages af profes
sor Weisse, redan förut högst fördelaktigt känd såsom framstående i
den äkta populariseringens svåra konst, dubbelt svår därför att den
både förutsätter vetenskapsmannens djupa kunskap och stilistens åskåd
liga framställningssätt. Professor Weisse har denna ståndpunkts både
förtjänster och fel, de förra dock i betydligt högre grad än de senare.
1 Jfi’ utom Weisses arbete den literatur, som finnes uppräknad i TeufEel, Ge
schichte der römisehen Litteratur, 4:e Åufi. 1881 s. 610 och 769, bland hvilken i
synnerhet är att framhålla Ad. Stahr, Tiberius, 2;e Aufl. 1878, dock altfor apologe
tisk, samt L. Freytag, Tiberius und Tacitus 1870 och E. Wiesner, Tiberius und Ta
citus 1877. Dessutom äro att märka: Arnold, The roman system of provinoial ad
ministration 1879. H. T. Karsten, De Taciti fide. Duruy, Histoire des romains, nouv.
éd. 1880 T. IV s. 271. G. F. Herzberg, Geschichte des röm. Kaiserreichs (i Onckens
stora samling) 1880. J. Binder, Tacitus etc. 1880. Jiilg, Vita Seiani 1882 m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
