Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WEISSE, POPULÆRE FORELÆSNINGER OVER TIBERIUS OG NERO.
Han har nämligen i sina psykologiska undersökningar varit mycket
försigtigare än en hel del af sina föregångare, medan han af dem lärt
att på ett mycket framgångsrikt sätt använda sin kunskap om källor
nas beskaffenhet. Då han med afsigt ej anfört någon »lärd apparat»,
är det svårt att genomgående kontrollera honom däri. Jag finner
dock, att han för skildringen af Tiberius med stor samvetsgrannhet, i
goda upplagor, utom Tacitus, begagnat Suetonius, Cassius Dion, Vel
leius Patereulus i afseende på denne hade måhända i någon mån
större tillbakadragenhet varit på sin plats Josephus och rättsböc
kerna. Jag finner mig föranledd att förmoda, att han samlat de smulor,
som finnas hos Valerius Maximus, Philon, Plinius den äldre, Seneca,
Appianus, Aurelius Victor, Gellius, inskrifter och mynt; jag är honom
tacksam därför, att han i likhet med de flesta hland sina föreo-ånanre
7 O fe
förskonat oss från den otroliga fabeln, som Tertnllianus och senare
kyrkofäder berätta, att kejsar Tiberius skulle haft för afsigt att upp
taga Kristus bland gudarna, men att detta strandat på senatens mot
stånd x .
Professor Weisse lemnar oss redan på första sidan af sitt arbete
de slutresultat, hvartill han kommit i afsende på den verldsherskande
åldringen: »Tiberius, endnu den dag idag nævnes Arel ikke denne
mand, uden at der står en uvilkårlig respekt, ja rædsel af hans navn.
Rædselen kan visselig være berettiget nok, men også respekten er
fortjent: ti det var en titan. Ikke fordi han var af de himmelsstor
mende, han var ikke af de geniale hoveder, som vil bryde nye baner,
og som knuses mod tidens modstandsraagter; ti dette var en kon
servativ mand. Men han var en titan i kraft, en Atlas, som bar en
verden på sine stærke skuldre, stödt og fast og uden at vakle, en ver
den, som skulle styres, men også en verden af sorg og fortvivlelse,
ja hvad værre var af miskjændelse og forkjætrelse. Han fölte det
selv, når han med sin eiendomlige sarkastiske foragt for al den van
artede uregjerlighed, han var sat til at ave, oftere ytrede: »jeg holder
en ulv ved örene». Tiberius levede i en tid, da verdensudviklingen
var i en af de sværeste overgange, som har været, en tid, da alvorlig
og ulykkelig, livslyst og frivolitet var væsentlig det samme, men neppe
nogen fölte sig tilfreds. Han var ikke i stand til som sin formand
Octavianus Augustus at gå på akkord med tiden og fire; han var
stræng som Nemesis. Omgivet af meget få oprigtige venner, desto
mere af servilisme og forræderi, af feig underkastelse og brændende
magtbegjær, af frygtfödt lojalitet og hemmeligt had, af hyldet hæder
lighet og fræk rovlyst gjenuemskuede den ensomme mand
altsammen: var da ikke i sin orden, at hyklerne, som ikke fik lov at
smigre, kaldte ham selv en hykler, at de ærgjerrige, som ikke fik lov
1 Tert. Apolog. 5. Eusebius Hist. eedes, 11, 2 och sedan Chronicon paschale,
Hieronymus, Syncellus, Cedrenns och Orosius.
607
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
