Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland gode herrar och svenske män. Ur riksdagsråttans anteckningar. Med 24 teckningar af C. Hedelin - Hos de folkvalde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8t
Nornan r8<)2.
och land, tullarna,
brasan, de nittio dagarna
och kanske ännu fler.
En stor dag är en
sådan, då det är fullt
med folk öfverallt, både
nere i salen och uppe i
höjden. På
åhörareläktaren sitter och star man Referentläktaren,
som packade sillar och
hos referenterna är det nästan ännu värre.
Först de ordinarie, så ett led reserv bakom, färdiga att
gripa in när de förra tröttna, så redaktörer,
redaktionssekreterare, tillfälliga medarbetare, insändare, följetongsläsare, med ett
ord hela tidningsmannaverlden. Ute i tamburen sitta pojkarne
från tryckeriet i den ärevördige rockaftagarens sällskap,
färdiga att kila åstad med manuskriptlappar. Och mellan båda
kamrarne springa »öfversigtsledarne», med andan i halsen och
blyertspenna i handen. En sådan dag är jag i mitt esse. Der
nere i salen drabba gubbarne samman så det är en fröjd och
talen följa på hvarandra hela förmiddagen. Men hela tiden
växer listan af de antecknade talarne. Man är nyfiken och går
fram till talmansbordet och ser hvem som skall komma härnäst,
hur många som äro kvar och så.
När de hållit på en stund att stifta lagar skola de äta
middag, men på kvällskvisten komma de åter och arbeta igen
i sitt anletes svett vid båglampornas sken.
Så kunna de hålla på långt fram på natten, fastän luften
blir kvaf och öronen trötta, så att de till slut knappast uppfatta
hvad som säges. Inte för att det gör mycket, ty de ha sin
mening klar förut. Det är bara för kommittenternas skull det pratas,
och någon nytta skola de väl göra för io kronor om dagen.
Till slut kommer det dock en stund, då ingen orkar höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
