Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
NYA. T110LLS LÄNDAN.
N:o 3
DS tog Spirea honom in i sin kammare.
Der var ingen annan för tillfallet. Han var
röd af raseri, och bet. sig i läppen för att
icke gråta.
— Jaså, de der flickorna i din skola äro
då så förskräckligt stygga ... — sade
Spirea, i det hon tog hans hand.
— Det har jag inte sagt, — mumlade
Fritz Amatus.
— De äro dumma, lögnaktiga, behagsjuka,
sqvalleraktiga . . .
— Hvem har sagt det? — utbrast Fritz
förvånad. Spirea låtsade icke höra honom.
— De lära gossarne lätja och dumma
vanor . . .
— Åhnej, det är ej sant.. De äro mycket
flitigare och hyggligare än pojkarne.
— De skratta åt lärarne, üarras på
hvarandra, kifvas och gräla . . .
— Nej men, Spirea, hvem har sagt . . .’<
— Jag måste ju tro det, efter du är så
förskräckligt olycklig öfver att hafva flickor
till kamrater.
— Ja, när de alltid reta. mig . . .
— Hvilka då? Flickorna?
— Nej, pojkarne naturligvis.
— Hör på, Fritz, — fortfor Spirea, utan
att släppa hans hand. — Hvem är större narr,
den som gycklar med en annan utan orsak,
eller den, som lägger detta gyckel så på
sinnet, att han blir stygg mot alla menniskor,
också de oskyldiga?
— Den som gycklar med en annan, —
sade Fritz trotsigt och ville smyga sig
undan.
— Nehej, du! Den som tar illa vid sig af
dumt skämt, när han vet sig intet ondt
hafva gjort. Vore jag gosse, skulle jag låta
reta mig bäst de ville. Det skulle icke röra
min skosula engång. Jag skulle tvärtom
visa dem att jag var stolt öfver att vara
kamrat ined snälla, flitiga och hyggliga
flickor. Eller äro de iu?n snälla?
— Jo, de äro riktigt bra flickor, hvarenda
en, — sade Fritz. Han skydde aldrig
sanningen,
— Nå, ser du nu! Behöfver du då blygas
för att vara deras kamrat? —
— Nej, inte för det, men . . .
— Var sann nu, Fritz, som du brukar.
Är det då för det -de äro flickor? —
— Ja, — kom det tyst och förläget.
— Då är du dummare, än jag trodde dig
om. Fritz! — Och Spirea såg riktigt
bedröfvad ut.
Fritz Amatus stod en stund och stirrade
på sina stöflar. utan att våga draga bort
sin hand, som låg der så stor och grof i
Spireas varma, mjuka. Det gick icke att
vara styf och trotsig inför denna klara blick,
som liksom kunde skålla alla eos tankar.
Han visste, att hon hade rätt, och han
orätt. Han kände en ofrivillig aktning för
denna flicka, så klok och lugn och modig,
fast hon var bara fjorton år. Och på
samma gång framstodo för lians minne alla
lians siriå flickkauirater, sä vänliga och
hjelp-sania och alltid så snäsigt afspisade. Han
begynte anse sig som en stor stackare, så
pojke ban var, och blygdes för sig sjelf.
Efterhand började det svälla så uuderligt i
halsen och, innan hau visste ordet af, hade
han glidit ned vid Spireas stol, gömt
ansigtet i hennes klädning och begynt snyfta, som
om tio väldiga blåsbälgar arbetat inom
honom.
Spirea slätade lians burriga lugg och lät
honom gråta. Hon visste att det skulle bli
bra efteråt. Och om en stund torkade
också Fritz beslutsamt tårarne och utbrast: —
du är en bra flicka, Spirea, och jag ville
gerna vara vän och kamrat med dig.
— Tum på det, — sade Spirea glad. —
Och nu är du stålsatt som en hjelte mot
elaka stickord, icke sant? —
— Det kan du lita på. —
lin afton, när tanterna voro bortbjudna
på thé, och barnen rådde sig sjelfva,
föreslog Camilla vid qvällsvardsbordet, att de
skulle bilda en klubb eller ett bolag med
syfte at.t förljufva lifvet för sig sjelfva och
andra, och hvilket bolag skulle kalla sig —
ja, hvad då?
— Sällskap jör nytta och nöje, — föreslog
Svante, som varit vid en badort.
— Asch nej, men kanske Frivilliga
prat-kuren, — föreslog Kasse.
— Inga dumheter! — förmanade Camilla.
— Hvad föreslår Masse? —
Massès knif stannade midt i gapet. Han
funderade.
— Mat-konfekt-aktiebolaget, — menade
ban och sväljde med stort eftertryck sin
potatis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
