- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Fjerde Årgången 1888 /
155

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o ’20

ILLUSTRERAD BARNTIDNING. 155

om. Det lärde jag mig, Slända, att barnen
för det mesta äro sig lika öfverallt. De äro
känsliga, varmhjertade och mottagliga för
vänlighet. Och om de stundom äro
konstlade och lillgamla, så är det emedan man
ej ledt dem rätt. Du skall minnas, Slända,
att oftare söka orsaken till barnens fel i den
uppfostran de erhållit och de förhållanden,
under hvilka de uppväxa, än i ett elakt oeli
förhärdadt hjerta. Ty barnens hjertan äro
af naturen mjuka som vax, och upptaga
omedvetet aftryck af det sinnelag som leder
dem.

Vidare lärde jag mig, att Guds skapelse
är en mycket bättre lärobok, än alla som
tryckas på tryckeriet. Det är nog bra att
läsa om myrornas tlit öeh skarpsinne, eller
fjärilns utvecklingsstadier, men mycket bättre
att gifva akt derpå i naturen. Och vi lågo
ofta framstupa en half förmiddag för att se
luiru en myra knogade med en börda
mångdubbelt större än hon sjelf, eller följde vi
med spänning larvernas långsamma
förvandling till puppa. Det var otroliga underverk
vi sålunda blefvo vittnen till.

Maffe dödade en giftig orm och visade
pojkarne dess gifttänder och en lång rad af
ägg i dess buk. Och så täflade de om att
uppe på branterna skaffa sig sällsynta
växter för sina herbarier.

När Muffens kinder blifvit röda och vi
begge slitit hål på våra stöttar, funno vi för
godt att vända otn till vårt hmd igen. Och
det kändes justsom litet kärl att återse dess
flacka ängar och små glittrande insjöögonl
Inte behöfver man precis resa utomlands för
att njuta en skön och helsosam sommar, men
om man vill känna sitt hjerta klappa af
kärlek till hembygden så skall man vara borta
en tid och så komma hem igeu. „Det är
så roligt att resa bort, för att det är sä
roligt att komma hein!" Adjö, Slända.

Toto Penselbäck.

Helsopiller.

Det var en frostig höstmorgon med klar
himmel och fallande löf. Augusta kom hem
från skolan och mötte lrigge i tamburen på
väg åt samma håll.

— Ar det kalif ute? — frågade Figge, i
det han vägde paletån i handen.

Nej, — svarade Augusta. Mon hade
röda händer och röda kinder, icke såg hon
ut att frysa.

— Då får jag gå utan paletå, får jag icke,
moster? — sade Figge och vädjade till
moster Sara, som ordnade kläderna i
tambur-skåpet.

— Gerna, min gosse, blott du ej
springer dig svettig. — Och moster Sara
fav.t-knäpte Figge- röck ända upp till halsen.

Figge hängde belåten paletån på knaggen
och marscherade ut.

På e. in. samma dag hade barnen några
kamrater hos sig och man lekte natthugg
på gården. Moster Sara satt i
matsalsfönstret och såg på leken. Det var hennes
största nöje att se flickor och gossar tumla
om med hvarandra i hurtiga lekar.

Men nu såg hon Augusta, andfådd och
upphettad, kasta sig ned på hodtrappau och
med god fart taga öfverplagget af sig.

Nn fick moster Sara fötter under sig,

— Augusta, min flicka, tag tröjan på dig,
annars förkyler du dig. — sade hon vänligt,
men bestämdt.

— Nej, moster, jag har så förfärligt hett.

Just derför. Seså, på ögonblicket!

— Meu moster, jag svettas ihjäl, — gnälde
Augusta, medan hon motvilligt trädde
armarne i don varma ulltröjan. — .1 niorgse
lät du Figge gå utan öfverrock till skolan,
ehuru det var mycket kallare än nu, och nu
får jag ej vara utan, fastän jag spricker af
bara hetta.

— Hör på, så skall jag säga dig orsaken,
— sade moster Sara och satte sig ned på
bodtrappan, insvept i sin sjal. — Ni kunna
för resten höra pä allesamman, medan ni
hvila er, mina raska ungar. Så bära ni er
ej dumt åt eu annan gång.

Till först vill jag säga er, att, jn varmare
ni äro, desto mottagligare äro ni för
förkylningar. Förkylning är ingenting anuat,
än ett plötsligt hämmande af hudens
verksamhet. När kroppen genom häftiga
rörelser blifvit upphettad och kommit till
svettning, så kan en hastig afkylning tilltäppa
porerna i huden och tillbakatränga
utduust-ningen, hvilket kan hafva många farliga
sjukdomar, ja t. o. m. döden till följd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:34:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1888/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free