- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
135

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - V. Om krig i detta tidehvarf - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRE DIGERDÖDEN. 135

säter 1305 den 15 Febr., i kraft af hvilken hertigarne fingo
igen allt, hvad de förut haft af riket.

Hvad sedermera förlopp emellan konungen och hans bröder,
är förut berättadt.

De som blefvo slagna af Mats Kjettelmundson vid Agnebro
blefvo begrafna under uppkastade jordhögar, som till myckenhet
ännu synas i skogen vid Årås, der man vid gräfning funnit
allehanda slags vapen och stridsjern !) och der folket ännu
allmänt vet att berätta, att ett fältslag stått.

VI. Om märkliga orter.

Det är förut nämdt, att Värmland vid denna tid lär blifvit
indeladt i Östra och Vestra Sysslet förmodligen deraf, att förra
delen lydde under fogden på Axevalla och den senare under
Lödese, hvilka haft sina underfogdar boende i landet troligen
på Agneholm och Edholm till skattens indrifvande. Vi hafva
ock anfört, att Klara elf hufvudsakligen skilde sysslen åt.

Men i brist på underrättelser kunna vi icke bana oss väg
till någon redigare inledning utan gissning och nöja oss derför
med att anföra de orter, hvartill vi efter skrifter eller pålitliga
berättelser hafva säkraste anledning. Det är icke utan, att hvart
härad redan nu egde sin häradskyrka och än flera redkyrkor;
men af allt hvad, som blifvit räddadt undan glömskan, är detta
följande ?):

I. Näs härad ?).

Lurö kloster blir det första, som jag här kan nämna. Det
skall vara bygdt af konung Erik den Helige vid 1160 ’).

Kihla kyrka eger en klocka, som med runstil har till påskrift:

v IN r RNU VNnNRt TnH (Kilarus Curatus) och detta tecken Få

Skulle det, som några mena och troligt synes, beteckna årtalet

1) Herr kyrkoherden Elfsten i Amne härad.

?, Skulle vara något mer, så blir det icke mitt fel, ty jag har sökt med
flit, och Ven. Consistorium i Carlstad har icke underlåtit att uppmuntra
vederbörande till biträde.

8) Jag tager mig här sjelf frihet att införa häraderna i samma ordning
som i förra tidehvarfvet i brist af annan anledning.

1) v. Dalin pars II Cap. 4 8 2. Det nämnes eljes aldrig i någon skrift

före 1460.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free