Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 213
spår efter Saxholm. Allmänna berättelsen är ”att en fru, som
här bott och varit missnöjd med sin herre om en julotta under
sin herres närvaro vid messan i Varnum låtit sko sina hästar
bakfram och således för att icke blifva röjd åkt eller ridit med
en annan obefogad älskare bort öfver isen, sedan eld var tänd
på slottet, porten igenslagen och nyckeln inkastad på
borggården. Herren skall hafva varit antingen nog enfaldig att ej
märka sin frus otrohet eller nog förnuftig att ömka hennes
dårskap och derför icke långt efter sörjt sig till döds".
Berättelsen är så gammal, att han ej gerna kan annat än
vara sann”). Men större svårighet blir att utstaka rätt tid och
baneman till Saxholms undergång. Möjligen kan det hafva
tilldragit sig förr än Engelbrecht Engelbrechtsson lät i grund
förstöra så många slott i riket, emedan Saxholm ej nämnes ibland
dem, som inom Värmland då sågo sitt sista öde. Men så har
ock, som troligt synes, Engelbrecht kunnat vara så förtrogen
vän med Erengisslesson. att han velat skona hans näste och ej
ansett det för så farligt, helst det ej heller omedelbart hörde
konungen till. I den händelsen är möjligt, att fru Catharina
Griphufvud kunnat vara Saxholms bane 1439 ”?).
Men skulle ock slottet hafva varit förstördt förut, så säges,
att Abraham Broderssons dotter, Brita, blef innebränd af våda
1415, hvilket väl antingen i verket kunnat ske såsom
vedergällningsrätt, eller ock på en förnäm slägts räkning torde hafva
fått sitt rum i historien för att hos efterverlden förgylla en
smutsig sak. Man kan icke egentligen skylla någondera, men
vi anföra detta såsom en sannolik gissning om begge. Fru
Brita, som egde Thure Stensson Bjelke till Kråkerum, hade i
1 Den var sådan i allas mun 1639, då Gyllenius, som var född i Toffta
strax här invid, hörde den af sin farfar, hvilken var född i orten 1528 och dog
1639 (se Diar. Gyllen.).
?) Frun skall efter berättelse hafva varit missnöjd med sin herre och
otrogen emot honom. Sådant kan lätt hända med en flicka, som antingen af
afsigter eller ock af tvång gifver handen ät den som hon nekar hjertat,
isynnerhet om han är mycket till åren emot henne. Detta senare träffar
åtminstone in i Erengisslessons andra gifte. Hans son af förra giftet Erengist
Niclisson vardt riksråd icke många år efter, sedan fadern stod senare gången
brudgum, men då kanske bruden ej var mer än 15 eller 16 är gammal och vid
pass 30 är, när hennes herre dog. På denna grund har händelsen vid
Saxholm lätt kunnat hända med henne. Vi hafva ett färskt exempel i riket, det
äldre hustru haft lust och hjerta att bedraga sin man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
