Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
sitt gifte kunnat hafva förr omtalade förbehåll af en annan
älskare.
Att MNiclis Erengisslesson derefter skref sig till eller på
Saxholm kan härröra deraf, att han hade likafullt länet under
sig, fastän slottet var nedbrändt; eller att han från 1409 kunnat
prunka med den titeln såsom både slottets och länets verkliga
egare, fast han låtit fru Brita de sista 6 åren bo qvar der.
Slottet låg på en holme vid inloppet ur öppna Venern t
Ölme härads vik och hade en ljuflig utsikt söder åt sjön,
isynnerhet åt Sibberön och Ramholmarne samti vester åt Kummelön,
med hvilken denna holme förenades genom en stor bro, efter
hvilken lemningar sågos 1638 ?!). På östra sidan har en
jernlänka gått öfver sundet från slottet till Svartbergslandet, så att
inloppet till Ölme härad var väl förvaradt. Sjelfva holmen
består af ett högt Berg så anlagdt af naturen, att det isynnerhet
på vestra sidan liknar en vägg af en fast mur, hvartill konsten
ännu gjort sitt till, så att en fiende skulle väl hafva haft största
möda att tränga sig ditin, såvida ingången åt södra sidan något
förvarades och hungern icke tryckte de belägrade. Ingången
åt söder har liksom gjort sig af naturen uti en däld af berget,
som var utarbetad allt ifrån sjön upp till slottet med vällagda
stentrappor.
Sjelfva slottet var bygdt af grof sten och kalk ganska
starkt fast icke stort, emedan det ungefär kunde vara 24 alnar
tvärt igenom, såsom det synes hafva varit uppfördt i rundel
och finnes aftaget framför (sid. 85) ”).
Vid Kummelön, som ganska ljufligt ligger ett litet stycke
härifrån, har slottets ladugård varit”), men det är icke mindre
troligt, att slottsherrskaperna vissa årstider bott der sjelfva
isynnerhet om sommaren, såvida ej stenmurar, berg och klippor
kunde mer fägna ögonen än ljufva blomsterfält med blandning
af alla slags angenäma utsigter.
1 (Gyllenii Diar. M. S) De synas ock än vid litet vatten.
?) Stenarne hafva till större delen blifvit förda härifrån till Olme härads
kyrka; dock fins ännu mera qvar och synas ännu tecken till hvälfda källare.
Några drängar stulo sig till att gräfva i slottslemningarne ungefär i slutet af
15- eller början af 1600. De hade funnit allehanda slags fruntimmersredskap
af silfver såsom fingerborgar, saxskänglar m. m.; men pastor lät sätta dem
j stocken och stå offentlig kyrkopligt. Sådant tyckes vara väl nitiskt i sitt
embete.
3 Gyllenii Diar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
