Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
Erik Puke hade der ock en del, som han 1369 gaf till Alvastra
kloster. Karraby hemman hörde äfven Riseberga till.
Varnamo kloster har legat i denna socken, men numer
kommer man icke öfverens om sjelfva stället och så mycket
mindre kan man bevisa att det hetat Varnamo, förr än i
senare tider det namnet blifvit antaget; men att det under namn
af Varnhem blef bygdt af k. Carl Sverkersson är sid. 141
nämdt, såsom det ock i gamla originaldokumenter skrifves för
Varnums kloster.
Allt hvad man härom med visshet kan säga är, att det
varit till; men om det varit för Bernhardiner-munkar eller
andra eller ock munkar och nunnor tillika samt om det legat
”/4 mil söder från kyrkan eller invid kyrkan och Bro kungsgård,
vet nu ingen. Min oförgripliga mening skulle vara, att det
legat bredvid kyrkan”) såväl för mera beqvämlighet som och
derför, att hela trakten omkring den s. k. Klostermossen, der
eljes dess läge föregifves hafva varit i södra ändan på en
upphöjd stenås, var vid påfviska tiden en obebodd ödemark ?).
Dessutom har tolk lefvat intill vår tid, som haft i friskt minne,
när mossen fick det namnet af orsak, att en del af honom
lyder till det gamla Riseberga klostergodset, Karraby, invid
Varnhem. Förgäfves söker man rum för ringaste bostad på denna
klostermosse ?).
Vyrdige Herr Benct är den enda munk, man här funnit
nämd. Han var prior i Albrechts tid vid 1370 och 80 och
tilltrodde sig kunna säga en adlig jungfru, Eilisif Eriksdotter,
sitt tillkommande öde, att det icke skulle blifva med det bästa.
Ovisst huruvida han hade rätt; men flickan blef så förskräckt,
1) Det ser ej heller olikt ut, att det legat invid Gerdsberg söder om
ättehögarne och domaresätet, der tomtning ännu synes efter ett hus i två
afdelningar 32 alnar långt, utom förhus i vester 8 alnar, och bredden 18 alnar,
hvilken varit afdelad midt på. Strax i söder derinvid äro 9 domarestenar.
?) Detta fins af berättelser och jordeböckerna.
3?) Herr: prosten Löthner och jag sökte med flit derefter 1770, men
funno ingenting utom en mineralkälla, som sedan börjat nyttjas till en
helsobrunn. Sal. biskop Rhyzelius säger att landtfolket kallar denna orten
Varnemynde. men det har ingen nu lefvande hört af. Saken lär bestå deruti, att
någon Rudbeckian fått höra nämnas Vännemyra, en mosse N.O. härifrån, och
rädbräkat det till Varnemynde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
