Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - I. Om landets verldsliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Hemmanen bafva till sin natur af ålder varit stora och
vidsträckta i Värmland, och som åboarne till antalet icke heller
voro många, så var ej underligt, att stora skogar och ödemarker
under hvarje hemman lågo öde och obrukade, hvilket allt
gjorde hert. Carls förordning af 1582 nödvändig, att "den,
som upptog, röjde och bebygde ödemarker i Värmland, skulle
efter 6 års frihet få everldligen behålla dem utan utlagor" ?).
Deri ligger till stor del grunden för den olikhet, som här ofta
är hemman emellan i anseende till utrymmet.
Vid hert. Carl Filips död hörde de flesta kronan
omedelbart tilll de måtte vara af större vidd eller mindre; och
om ej just hände, att åbon blef drifven, då hemmanet anstod
en annan, som bättre anstod fogdens pung, så var dock en
svårighet, som hemmanen voro utsatta för. Så snart der
antingen kom till att bo en lathund, eller ett missväxtår inföll,
eller boskapssjuka eller krig, så lemnades ofta hemmanet
antingen helt och hållet eller till en del öde, och kronan gick miste
om både soldaten och räntan.
Konung Gustaf Adolf insåg denna vacklande ställning,
just då han som bäst behöfde penningar till sitt tilltänkta tyska
krig. Han fann nogsamt, att utom det han i en hast utan
folkets känning kunde hopsamla en ansenlig summa, så skulle
ock bonden i allmänhet blifva mera mån att sköta sitt hemmans
bruk, sedan han mera verkligt kunde kalla det sitt eget. Den
namnkunniga Arvid Pedersson (Roman) var då kamrer och
landsbokhållare i Värmland. Till honom lät högstbemälda
konung afgå bref den 21 April 1629, "att Värmlands bönder
skulle efter behag få lösa sina egendomar till skatte". Arvid
stälde strax sitt anförtrodda värf i verkställighet, och
phalzgrefven Johan Casimir tillika med riksregeringen i konungens
frånvaro utfärdade skattebrefven öfverhufvud ett för östra och ett
för vestra Sysslet”).
En del hemman antingen mäktade icke åboarne eller
vårdade ej de mera förmögna att lösa, och några af dem utgöra
än i dag landets kronohemman tillika med några af dem, som
1 Se framföre pag. 256.
-”) Arvid Pedersson gaf derefter sina attester och behöll originalerna
hos sig. Eljes finnas ock enskilda hemman, som hafva Johan Casimirs
originalbref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
