- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
364

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

364 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

Carlstad !) och voro då i rectors class både conrector och
eloquentie-lector ”). Men omkring 1661 gjorde Elfdalius en ny
inrättning. Han anordnade en adjunct och en apologista. Efter
öfverenskommelse med de 3 förra fingo dessa hvar sina 30
tunnor spanmål i lön och alla tillsammans fingo socknegånger ”).
Timmarne delades i rätt ordning dem emellan, och man
började i Carlstad läsa allt detsamma som i rikets gymnasier, så
att ingen djekne behöfde söka något annat lärosäte, förr än
han reste mogen härifrån till akademien ”). Troligt är ock, att
några kunde blifva prestvigda, utan att göra sig en slik kostnad.

Elfdalius dog med ett samvete, som vittnade, att han till
värmländingars framtida förkofran i studier hade gjort så mycket,
som menskligt var; men han fick ock en lika drifvande
efterträdare i Kilander.

Han pålade ännu nogare docentes i rectoris class (om jag
hittills så får kalla den) år 1668, hvad hvardera borde läsa och
förklara, och" ifrån den tiden hafva de varit kallade lectores,
5 till antalet ”), fastän, mig veterligt, intet konungabref
uttryckligen stadgar, att lärosätet skulle kallas gymnasium. Doctor
Broman var för mycket nitisk att ej bringa ett så godt
påbegyndt verk till större höjd, och genom den nåd, han egde hos
Carl XI, vann han 80 tunnor spanmål åt lectorerna 1691 till
de 330, som de hade förut ”).

Collegernas lön hade dittills varit usel nog, men den blef
ock då något förbättrad; dock kan man icke dess mindre lämpa
till dem, hvad biskop Rhyzelius eljes skrifver om skolmästarne
i Filipstad och Christinehamn: De måste träla sig till antingen
bröd eller död ”).

’) Bhyzel. Verm. Ecal. & Litterata M. S.

) Hofsten om skolväsendet i Carlstad M. S. 1705.

2) Id. 1. cec. 8 17.

2) Id. 1. c.

5) Rhyzel. & Hofsten 1. c.

é) Rhyzel. Episcoposcop. Hela konungens donation var 110 tunnor,
men consistoriinotarien fick deraf 30 till de 6 tunnor, han förut haft. De 80
delades emellan apologisten eller mathes. lectorn och adjuncten eller
Eloquentice lectorn, så att de med de 10 de förut hade haft fingo hvardera 40
tunnor. De 3 öfriga lectorerna hade som förut: Theologus 120 tunnor och
Grava pastorat; Filosofus 120 tunnor och Hammarön, men Conrector eller
L. L. O. O. lector 70 tunnor. En Gymnastii-adjunct har länge varit här fr.
1702, som 1767 fick anslagen en tunna af hvarje pastor.

’) Verml. Ecel. & Literata M. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free