Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31/2 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
hemman och åkerbruket har der länge varit drifvet till den
höjd, att många anse för ett slags fel, det en del bergsmän
sköta bergsbruken för mycket och vanvårda jorden.
I följe det som i herr professor Ekmans Värmlands
beskrifning är uppgifvet om Carlstads tingslag och Kihls härad
af 190 hemman, bör hela Värmlands utsäde i det nogaste
räknas till 7,430 tunnor råg, 6,200 tunnor korn och 71,240
tunnor hafra. Om efter samma ulräkning ett eller annat år
skulle utsås 120 tunnor hvete och 590 tunnor erter, så håller
dock sådant icke alla år lika stånd.
Afkastningen af utsädet öfverhufvud med slött och stridt
räkna våra mest erfarna landthushållare högst till 6:te kornet”).
När nu med kommande och farande finnas ungefär 118,000
brödätare i landet, kanske flera, så skulle efter utsädet och
afkastningen blifva en årlig brist af mångfaldiga tunnor, som vi
måste köpa från andra orter”); men det är icke utan, att
svedjeråg ”) till en god del ersätter och fyller detta behof.
nerhet föregått sina grannar med ett lyckligt efterdöme af rågsäde, och på 7
ars tid har Jean Ersson der gjort en ansenlig ny åker i den s. k. kungahagen.
Hvad bruksherrarne Christoffer och Joh. Eberh. Geijer i denna delen
uträttat vid Hedenskog, och brukspatr. H. Salin samt efter honom löjtnant
Wetterling vid Brattfors, brukspatr. Jungbohm vid Hennickehammar,
brukspatr. Ohnqvist vid Yngshyttan, brukspatron Berggren vid Saxån och mänga
flera på andra ställen, få vi framdeles särsklldt märka.
1) Derom blef en fråga för någon tid sedan framstäld i Carlstads
Veckoblad, men ännu har ingen tilltrott sig svara. På god jordmån och vid god
ans har man på flera ställen i landet fått 16, 20 kornet och mera efter råg;
12, 16 efter bjugg (Bygg); 9, 12 efter hafra och 20 tunnor erter och hvete
efter en; men i allmänhet hålles före, att bonden ej får öfver 3:dje kornet af
hafra, som hittills varit hans mesta säde tillika med blandkorn. Men i
Elfdalen blandas hafra, korn och vårråg tillsammans och gifver merendels väl i
skäppan. Det kallas rågbland.
?) Sal. hans excellens m. m. grefve Löwenhjelms frälseinspektor
Apelqvist har gjort en uträkning på stat eller föda för ett tjenstehjon om året, den
flera hushållare godkänt och hvilken domare vid tillfällen tagit till rättesnöre.
Deruti bestås på menniskan 1!/» tunna råg, lika mycket korn, malt och hafra,
inalles 6 tunnor eller 5’/16 tunnor i stridt räknadt. Om vi nu af årliga
utsädet, $4,990 tunnor, erterna undantagna, räkna 6:te kornet öfverhufvud, så
blir hela summan spanmål 509,900 tunnor eller, när nytt utsäde fråndrages,
424,900 tunnor för 115,000 menniskor, och således skulle inemot hälften köpas.
om ’ej något annat ersatte bristen eller ock pluraliteten torde få nöja sig med
mindre stal än ofvannämda inspectors; hvilket väl händer.
") Af fall- eller svedjeråg har nämndemannen Olof Månsson vid
Gåsborn fått 80:de kornet och bruksidkaren Hasselblad vid Nordmarkshytta 11
tunnor efter 2 lispund eller omkring 77:de kornet, så att det ej är så underligt,
att de fattiga bönderna så ofta synda med svedjande, isynnerhet i hungersår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
