Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4929 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Då vexelkurs första gången publicerades 1671, kunde väl
ingen menniska tänka, att den med tiden skulle göra sådana
hvälfningar i stångjernspris och i följd deraf på alla andra
varor; men den har verkligen en lång tid gjort, att
brukspatronernas näringsfång stått på mycket osäker fot ”).
Till följe af förordningen om köphandeln 1614 och 1617
skulle allt gods och jern, som fölle i Värmland, gå på Telje
men ej Stockholm; men utom det Lödese förnämsta borgare
redan förut voro slägt med de bästa hus i Värmland ”) och
följaktligen troligt hade här någon handel, begynte just vid
denna tid Göteborg resa upp hufvudet, och Värmlands
betydligaste handel drog sig snart dit.
Af denna orsak höllo Göteborgarne här sina
commissionärer, af hvilka en del blefvo qvar i landet”), men de andra
lära hafva varit knappa nog i sin handel, så att
Filipstadsboarne, som den tiden egde mesta jernet, vid riksdagen 1649
bönföllo "att få handla utrikes, emedan de fingo så litet för
sitt jern i Göteborg", hvilket dock afslogs i resol. den 31
Mars, såsom stridande emot den stadens previlegier; äfvenså
eller lägenheter, som af ålder hört bergslagerna och bruken till, såvida de från
denna dag tillhöra kronan, utan snarare om några äro föryttrade, böra de på
något godt sätt återbytas. I Filipstads, Kroppa och Carlskoga socknar, Nyed,
Alster, N. och O. Ullerud, Kihls härad, Elfdalen, Fryksdalen och Nordmarks
härad» (K. Maj:ts br. till kammarcoll. den 27 Nov. 1649). »Såsom 1,200
rotar äro inrättade och några 30 hemman äro öfriga, så få en del gå de
svagare tillhanda med något understöd; men de hemman, på hvilkas grund hamrar
och hyttor äro bygda, varda ur indelningsverket tagna» (K. Maj:ts br. till
commission i Värml. den 10 Juli 1688. >»Collegierna böra tillse, att
bergsbruken ej lida brist på kol och ved medelst kronohemmans försäljning till skatte
(KE. Maj:ts br. till kamm. och bergscoll. den 17 Sept. 1701; confirm. den 19
Sept. 1723).
1) Det skall hafva händt ett eller annat af de senare åren, att det icke
blifvit dem bjudet mycket mer för stångjernet, än de hafva gifvit för tackjernet;
men jernkontorets fullmäktiga hafva dock något medlat.
?) Landskamrer Arvid Persson Romann på Vestervik var
borgmästareson i Lödese; hans bror Olof Persson blef borgmästare i Christinehamn och
båda egde vidlyftiga svågerlag i Värmland.
3; Sådana voro Håkan Filiking i Christinehamn, Jacob Herveghr och
Evert Str okjerk i Filipstad, Nils Asmundsson Borgström i Carlstad m. fl.
Äfvenså hade Carlstads köpmän sina skrifvargossar i bergslagen, hvilka der
isynnerhet genom enskild tobakshandel lade grund till sin uppkomst och blefvo
till en del storkaxar, såsom: Anders Andersson Bratt, Jean Börjesson,
Carlbergars och Gustaf Börjesson, Tigerhjelmars och Carlströmars
stamfäder m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
