Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - V. Värmländingars adelsmatrikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 465.
1638. 15) FT Gyllenstråle, 256 introd. ?!).
15) Swenske, 258 introd. ?).
1640. 137) + Apelgren, 290 ?).
1641. 18) t Bergenfelt, 298 ’).
på Nynäs. Det blef då nödigt att vara adelsman, och han föregaf, att hans:
dokumenter brunnit upp, men farfadern skulle hetat Björn Olofsson. (En
Björn Olofsson underskref Upsala möte 1593.) Han fick stadfästelse på
adelskap och fröken Rosenhane samt tjente sig upp till major vid kavalleriet. År:
1658 anförde han ett kompani ryttare från Värmland till Danmark och 1664
var han vid Visnums ting (se domboken). Sedan vet jag ej när han dog, men
hans fru lefde ännu 1694 på Nynäs, som blifvit henne skänkt af slägten.
Kanske att 2 deras söner hafva fallit vid Leipzig 1642 (v. Stjernm.), hvilket
dock ej tyckes falla in med tiden; men 2 söner, cornetter, voro senare hemma,
af hvilka den ena i öfverdäd blef ihjelstucken på Säby. Den tredje åter,
löjtnant Gustaf H., bodde på Säter i Alsters socken, + 1692: g. m. en
Liljestjelke och skall hafva varit en sedig man. Visnums kyrkoböcker utvisa, huru
mycket v. Stjernm. och isynnerhet SBeckstadius irrat sig vid Tufwes
beskrifning. Mig förefaller, att det varit 2:ne slägter: en Hökeflyckt och en
Hökenflycht.
1) Peder Carlsson Gyllenstråle till Hammar i Bro, löjtnant vid
adelsfanan, g. m. Ingri Svensdotter, kapten Markus Davidssons enka på Tveta.
Hans fader, Carl Pedersson på Hammar, hade tjent länge i fält och kallas en
gammal krigsman, som lefde blind 1638. Men farfadern Peder Nilsson blef
adlad 1577, var fogde och underlagman, g. m. Bencta Roos (se sid. 297, 298,
300). Ar 1574 hade han fått Hammar fritt på lifstid, hvilket drottning
Christina 1653 än mer stadfästade till evigt frälse för Peder Carlsson, men han:
dog barnlös och hans ofrälse stjufmågar fingo vederlag annorstädes.
2) Anders Linnardsson Svenske till Östbro, Mellbyn, Ölserud,
Tolerud och Kyrkobyn i Huggenäs, var en af de märkligaste män, som lefvat i
vårt land. Hans hufvudkarakter var väl ryttmästare, men eljes hade också
bergscollegium anförtrott honom att vara inspector öfver bergslagen. Dessutom
skall han hafva suttit ting i lagmans stad, och, sedan presten i en af fienden:
inspärrad fästning hade dött, förrättade kan dennes syssla. Han var död 1671;
g. m. Estrid Clasdotter Hårdh; son af Linnert Persson vil Sätra och Elin
Båth, vice president /acobs dotter Ramfred Persdotter Pijk, som vid 1590:
anlade Kirwinge säseri. Lars Ambjörnsson Svenske lefde i Vestergöthland
1490—1501, g. m. Cecilia Benctsdotter. Atten varar än på Dabl. Der äro
ingifta: Didron, Dreffenskjöld, Liljebjelke, Påhlman, Silfwerewerd,
Swerd-skjöld, Thomsson m. fl.
3) Johan Apelgren till Ölmeskog m. m., tjente sig upp vid
skrifvarestaten, tills han sist blef president i kammarrevisionen, f. 1597, T 1660, g. m.
Karin, presid. i Pommern, And. Gyldenclous. dotter; son till bonden E.
Larsson i N. Rudsberg vid Ölmehärads kyrka, och blir än mer deruti märklig, att
han är den första infödda värmländing, som efter riddarhusets inrättning tjent
sig upp till adelskap. Sonsonen, Nils Apelgren, var öfverste med eget
rege-mente i Frankrike och blef skjuten vid Prag ogift 1742, så att ätten gick ut.
Burenskjöld och v. Schwerin härstamma från presidentens dotter.
+) Pehr Pedersson Bergenfelt till Bona och Zang, kungl. räntmästare,
f. 1587, + 1650; g. m. Catharina, k. Johan III:s köpmans Blasit Dundis
dotter med Cath. Andersdotter. = Stjerncerantz var Bergenfells måg (se
N:o 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
