Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
359
nas praktiska erfarenhet och teoretiska insigter riktigt, huru kan han
då helt raskt påstå, att, »aldrig- något folk gått att nyskapa en
författning under så gynnsamma förhållanden, som norrmännen år
1814». Han måste väl medgifva, att t. ex. 1809 års svenska
grundlagsstiftare både egde större praktisk erfarenhet och bättre
teoretisk underbyggnad i dessa ämnen, att nu ej tala därom, att de
kunde förfoga öfver ett gammalt häfdvunnet och pröfvadt material
för en författning, som icke stod de norske gruncjlagssliftarna till
buds. Med afseende å förf:s sysslande med de främmande
förebilderna till norska grundlagsstadganden kan väl ej häller den
anmärkningen undertryckas, att förf. stundom som det heter »gått
öfver ån efter vatten», t. ex. då han i utländska förf. söker källan
till norska grundlagens bestämmelser om sin oföränderlighet, ehuru
den danska »kongelovens» stadganden i samma syfte väl lågo
när-mare till hands. — Såsom ytterligare förtjänster hos förf:s arbete rnä
Ixitopas hans synnerliga omsorg om noggrannhet i uppgifter, något
som bör så mycket mera framhållas, som uppgifterna ärø hämtade
från ett stort och omfattande falt *) Slutligen förhöjes af hand lingens
värde genom framställningens reda och klarhet samt stilens friskhet
och lif, som dock någon gång slår öfver till något djärft formade satser.
Ehuruväl äfven många andra punkter i förf:s afhandling
väl förtjäna att blifva föremål för omnämnande och diskussion*
skola vi nu, /såsom redan antydts, egna det återstående af vår korta
anmälan at en sammandragen pröfning af förf:s bevisning rörande
den norska grundlagens stadgande angående grundlagsstiftningens
former och vilkor samt den därmed sammanhängande frågan om
beskaffenheten af konungens veto i grundlagsfrågor. — Den
grundtanke, ifrån hvilken förf. utgått vid sitt försök att lösa dessa
spörjs-mål, är, att de norska grundlagsstiftarna tydligen afsågo att sä
ordna representationen, att den i allmänhet skulle vara fördelad a
tvänne afdelningar, odelsting och- lagting. Och obestridligen har
detta, såsom redan Aschehoug framhållit, varit konstituticmskomiténs
mening, men så länge förf. ej för sin åsigt för bättre bevis än
han gjort, måste vi anse, att denna princip öfvergafs vid
grundlagens slutliga affattande. Den grundlagsstiftande församlingen bröt
tydligen med denna åsigt redan genom beslut den 10 och 11
maj, ty om ock tillåtelsen för stortinget att bestämma, att ett ärende
kunde handläggas vare sig af endera af dess afdelningar eller at
*) Vi vilja dock påpeka ett par faktiska oriktigheter. Fürf:s
framställning (s. 28) angående det omedelbara valsättet såsom regel i Sveriga
före 1810 är i flera punkter otillfredsställande, och påståendet alt riksdags*
mannaval medelst elektorer 1731 såsom regel endast föreskrefs fur
Stuck-holm är fullt oriktigt, ty både 1731 års förordning och k. förk!. */■ *739
visa tydligen, att elektorsval skulle vara regel i alla städer, — De 75
HMidsscnatorerna i Frankrike; utses af senaten själf och icke af
deputeradekammaren (sid. 166 noten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
