- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
27

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Troheten intill döden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller friherrinnan Knorring skalle kunna säga* om det fölle dem in
att till hufvudpersoner i någon af sina romaner låta en Ourator ad
litem träda fram och vara förtvifladt kär i en notariuska; det skulle
blifva löjligt, om både herr Curator ad litem och notariuskan
slutade med ett romantiskt sjelfmord å quatre mains. Au revoir herr
kusin»/ sade hon till mig, nickade ett farväl och gick; <rjag bor i
huset M 10 Regeringsgatan.»

Jag fortsatte min väg, och åtskilliga tankar flögo genom mitt
hufvud. Det är en dum sak, mitt herrskap, att reflektera, och om
ni viljen följa mitt råd, så är det lugnast att låta bli. Den unga
enkla flickan var borta; kusin Clothilda var en elegant dam,
elegant och modern in i det innersta af sin själ, polerad och ytlig,
grann och glänsande: hennes munterhet och hennes små infall voro
juvelprydnaderna för hennes själ, men tårarnes perlor hade hon
bortlagt, medlidandets och kärlekens tårar, som äro själens
perl-smycke, hade hon tappat, och i det stället prydt den med
qvickheten facetterade rosenstenar, som ej ens få infattas i guld utan
blott i silfver. Jag beslöt att besöka henne, och kl. 4 samma dag
stod jag i tamburen hos min kusin.

ffAnmäl mig hos friherrinnan», sade jag till betjenten, och
straxt derefter fick jag inträda.

Min kusin satt vårdslöst tillbakalutad i en chaiselonge och
läste i en bok, som hon bortlade vid mitt inträde; hennes ansigte
bar stämpeln af oro, då hon sade: «jag har väntat er, bästa kusin
Adam, ni skall vara min vän och rådgifvare; sätt er, kusin»,
fortfor hon, i det hon satte sig upprätt, «och var uppmärksam på min
berättelse.» Jag satte mig, förvånad öfver denna början. «Nå väl,
kusin Adam», fortfor hon, «har ni sett till min herr man?» «Nej»,
svarade jag, «jag väntade att träffa honom hemma i dag, är han
ute?» «Jag vet inte», sade Clothilda, «ty han bor icke här i
huset. Ack, Adam, jag har varit bra olycklig, sedan vi sist råkades
på mitt bröllop —- hvad ändå karlarne förändra sig, sedan de
blifvit gifta. Etienne har blifvit en tyrann, en misstänksam och
tråkig man. Huru ofta har han icke tvingat mig att blifva
hemma från nöjen, som man enkom tillställt för min skull.» «Men,
min Gud!» sade jag förskräckt, «är det då så illa? Etienne är ju
en god och hederlig menniska . . .» «Ja, en misantrop är han,
ingenting vidare», svarade min kusin, «och det är nu i mitt sinne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:08:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/1/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free