- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
74

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

första hjertblad tuktades af ovänliga vindar och kufvades af ett
strängt klimat; stammen är krokig, kronan är fattig på lof, men
rik pft mossa och intrasslade qvistar; ni föraktar honom, han f&r
ej plats i ert album — och likväl äro de begge björkar, deras
första hjertblad voro fullkomligen lika hvarandra. Det var tiden,
stället, ödet, som gjorde dem olika. Om ni blott hugger ned det
tynande, fula trädet, har ni ej förbättrat nägot. Ett lika uselt
träd skjuter åter upp på samma plats och af samma orsaker; men
förbättra jorden, skaffa skydd mot vindarne, betäck de nakna
rötterna — och er möda skall belönas. Det sjuka trädet skall blifva
vackrare och gifva er skugga med tiden; och, om detta äfven ej
blir fallet, skola telningarne, som skjuta upp deromkring, blifva
friska och rika på lof; mossa skall ej froda sig på deras qvistar.

Tattar-Anna var försvarslös, som en vildfogel, och hennes barn
var det enda, som hindrade, att hon ej insattes på någon
arbetsinrättning eller fattighus. Begge dessa välgörenhetsanstalter äro i
allmänhet mycket rädda för att intaga familjer; de kunna hafva
rätt i sin fruktan. Så länge våra förbättringsanstalter och
fattighus blott synas vara inrättade för att utbilda brottslingar och
skapa tiggare; så länge de äro ett slags dyrbara drifbänkar för
lättja och sedeslösbet — är det ganska klokt att l&ta beggedera
växa på fri hand.

Tattar-Anna och hennes gosse gingo således länge fria; men
se! försynen ville, att länet fick en ny höfding eller, som han
äfven tyckte om att kalla sig, landets fader. Då det nu hänger så
tillsammans, att deras «höga nåder» ej riktigt veta i hvilken ända
af deras «dyra» pligters intrasslade härfva de skola börja, i
synnerhet om de från sin föregångares tid hitta på en mängd
vidknyt-ningar eller så kallade landsfaderliga förbättringar, som göra
härf-van alldeles oupplöslig; så blifva de riktigt glada, om de finna en
enda «ända», som hänger lös; den må då gå inåt eller blott hänga
utanpå. Salig landshöfdingen (det vill säga företrädaren) hade
förbättrat vägarne, så att man vid midsommarstiden kunde köra hals
och ben af sig, på hvilken väg som helst i hela länet, och kunde
om hösten med nöjet af en landresa förena det att äfven fara till
sjös, så djupa voro vägarne, nemligen «d anseende till klimatet»;
ty det är klart, att allt hvad en landshöfding icke kan hjelpa, det
beror på klimatet, eller också på det obändiga och oförståndiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free