- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
75

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

folket. Vidare hade den förre landets fader infört odlingen af ti*
motej och turnipsrofvor, hvilket dock, i anseende till klimatet, icke
ville gå, samt infört bruket af halmskäror och tröskmaskiner, af
komposter och barhackor, som ingen ville nyttja; med ett ord:
han hade varit en riktig landets fader, oberäknadt, att han försett
många församlingar med nya jordgummor och anskaffat ett par
extra provincial-läkare med lika löneförmåner som en
regements-trumslagare, och hvilka nödtorftligen födde sig genom rese- och
dagtraktamentsräkningar. Allt var således i ordning och vid det
mesta var ingenting att vidgöra; icke just derföre, att «rallt var
ganska godt», utan derföre, att det mesta var ohjelpligt.

Den enda trådända, som ännu befanns hängande lös, då den
nye kom, var, att lösdrifvare vandrade här och der i länet. Förre
landshöfdingen hade nemligen sett genom finger med de försvars*
lÖse; och alltderföre grep den nye i den ändan och började nysta
ihop ett dussin kungörelser med sina vederbörliga vidknytningar af
förklaringar och befallningar på extra väg.

Nu kommo fiskaler och länsmän på benen, och alla, som ej
voro formligen i försvar, eller som försörjde sig genom tiggeri, och
det, som var nästan värre, med något ärligt handtverk, utan att
vara ogerningsmän» å landet eller borgare i staden, förpassades
inom en blink in på länshäktet.

Det är naturligt, att landets fader icke kom att tänka på,
det man möjligen, genom att gifva de fattige arbetsförtjenst, kunc(e
förminska de tiggandes och de försvarslöses massa. Detta var dels
en besvärlig och dels för långsam procedur. Länet hade då ej
kommit under fund med en kraftfull styrelse; men då häktet blef
packadt med fångar, kunde enhvar se, att den nye var en annan
karl, än den förre; en man med jernvilja och icke en gammal
kruka.

Der sattes de försvarslöse tillsammans med några tjufvar, och,
tack vare landsfadrens kraft och snille, nu äro de tjufvar allihop.

Tattar-Anna och hennes gosse kommo således in på häktet,
och nu först blef frågan hvart man skulle göra af den dyrbara
samlingen, som man med så mycken svett och möda skaffat
tillhopa. Det var ett veritabelt herbarium vivum och behöfde både
mat och kläder. Landets fader hade råkat ur askan i elden, och
förargade sig både grön och gul öfver det gemena slöddret, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free