- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
77

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mer. Några matvaror stodo framme, hon tog äfven dem och smög
lika tyst åter ut.

«Ar du der, Balthasar?» —«Ja, mamma, här är jag.» — «Kom
med mig, stackars gossel der bort till skogen.» — «Utan mat;
har mamma ingen mat? jag kan inte gå», hviskade gossen, halft
gråtande och skallrande tänderna af köld. «Trösta dig, mitt barn;
da skall få mat och kläder.» Säg till en döende syndare, att Gud
forlåtit honom hans skuld, säg åt en älskare, att den han tillber
gifvit honom ja; begge delarne är ett intet af lycksalighet mot då
man säger åt ett barn, som hungrar och fryser — här är mat ooh
kläder. «Mat och kläder! mamma!» ropade Balthasar, utom sig af
glädje; «mat och kläder 1 Gud välsigne dig, mamma! Gud belöne
dig!» — Det var första gången någon menniska af hjertat bad
om Gud» välsignelse för den arma qvinnan, och denna bön spill*
des for det första brott hon begått.

Glädjen varade ej länge. Bedan några veckor derefter hade
rättvisan gripit Tattar-Anna. Den varma drägten blef afklädd;
i Balthasar blef lika trasig, och begge infördes till närmaste häkte.

Tattar-Annas process blef ej långvarig; men våren kom under
tiden. Man misstänkte henne för flere stölder i samma trakt och
på samma tid. Man ransakade, man bråkade mycket; men
ingenting kunde upptäckas; ty hon visste ej ett ord om det öfriga.
Kanon gick nemligen sin egen bana och var ännu fri — han var
gammal i yrket.

Fängelset var en qvarlemning efter ett gammalt slott; höga
gråstensmurar omgåfvo den mörka och trånga boningen. Balthasar
fick ibland gå ut på gården, tillsammans med de öfrige fångarne.
Der var solsken och dager, till och med litet grönt växte mellan
st en a me. In i fängelserummet var mörker och fuktighet, och den
enda växtlighet der fanns, var svamp, som kröp uppåt väggarne.
Det var så roligt der nere på gården för den tioårige gossen; han
Öfvade sin styrka med att lyfta på fångarnes kedjor; roade sig
med att plocka narfgräs på gården eller binda små kransar af
trampgräs åt sin mor; men det allra roligaste var att stå vid den
lilla gallerporten, som ledde till vaktmästarens kåltäppa; en liten
trekant mellan murarne, der allt växte så starkt och präktigt, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free