- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
177

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

qvällarna och lät barnen leka med »i q a saker och rida k&pp på
träbenet och omtalade så många och långa historier, att man al»
drig kunde tröttna att hora; men sedan han varit glad en stnnd,
så blef han på en gång tyst, satte det yngsta barnet, som han
haft i knät, på golfvet och ordnade dem alla inom kritstrecket; då
lade han deras små händer tillsamman, tog sina näsklämmande
glasögon på näsan och läste ett kapitel ur b\beln, några böner
och sjöng sedan en psalm.

Rösten darrade väl som en orgel med öppen tremulant; men
den hördes dock, så hes den var, öfver barnens diskantstämma. Det
var en musik, må ni tro, ett charivari af röster, som löfvade Gud
derinne i aftonstunden.

Sedan allt detta var undanstökadt körde han barnen i säng
och gick, om det var vackert väder, ut för att röka sin pipa i
den fria naturen uti sidobyggningsknuten, midt iVamför den
svingande väderqvamen och med utsigten till ett gammalt, bttgände
plank ooh en rik vegetation af nässlor och ’hundloka, som blott
der och hvar afbröts af några stånd oxtunga. Naturen var således
icke rik; men öfver den lilla kojan och väderqvamen hvälfde sig
himlen med sina tusende stjernor, som strålade vänligt ner på den
gamle krigaren, lika vänligt som de sågo ner i konungens borg
eller speglade sig i Mälarens stilla yta.

Detta var hans «somraarnöje», den hederlige korpralen, och
han kunde åtminstone icke beklaga sig öfver att han hade «för
grönt» deroppe i Gåsgränden på norr.

Vid denna tid på qvällen var alltid enkan ute för att bädda
och fylla vattenkaraffen åt en gammal notarie, som bodde på
Norr-tullsgatan, ett stycke längre ned, och hon dröjde ibland länge nog,
då hon råkat komma i prat med «frun» i fruktståndet, snedt emot
hennes gränd, eller - då hon fick tag i dagens Dagblad, som hon
då läste hos notarien, emellanåt som hon af honom fiék
upplysningar om åtskilligt i polisen, af den orsak, att notarien hade
åtskillig renskrifning för någon af herrarne i polisen och således köm
under fund med den sjunkande moraliteten hos hufvudstadens
befolkning.

Det var således ej så alldeles utan gagn som gamle Sigurd
tagit hand om barnens qvällstunder och vederbörligen körde dem
till kojs klockan tio; ty allt måste gå efter klocka, och klockan

C. A, Wetterberghs Samlade SInjfter. ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:08:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/1/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free