Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med exempel pft denna sin . svaghet, aneftg ingen af dem för
annat än rätt och tillbörligt.
Kolera-epidemien hade likväl ej med patron Fänger skördat
sitt enda offer bland den bättre klassen; den redlige gubben Hult’
slumrade också fr&n sina vakna drömmar om en andlig verld, som
rör sig och lefver uti och omkring oss; han fick ljus i den
skymning, ur hvilken han hela sin lefnad letat sig en utg&ng.
Huruvida han, som han trodde, äter besökte de sina eller icke,
veta ej vi, visste ej desse; men gjorde han det, så hade han sett
några söijande sitta qvar i det herrelösa huset, och hvaije ord,
som de talade, tydde på saknad och smärta.
Att han var gammal, att det låg i naturens ordning, att han
förut skalle gå till Gud, tröstade dem föga; men att han i en hel
lång lefnad varit en redlig man, det gladde dem, liksom ett barn,
som bläddrar igenom ett planschverk, och som finner hvaije tafla
ren och sann, begriplig och utan fläck.
«Och pappa, som lemnat detta timliga U sade patronessan till
sin son, när han ändtligen återvändt till staden och inträdde i sin
mors rum. «Nu är du min enda tröst, mitt enda stödj»
Adolfs redan slappa, fastän ännu vackra, nästan qvinliga drag
voro allvarsamma. «Ja, mamma 1 Gud låter pappa hafva dött i en
salig stund», suckade han temligen kallt och tog sin mor om
halsen; «hur är det med mamma P»
«Jo, Gudilof, rätt bra; jag höll på att få ett anfall strax
Fänger var död; men sedan han väl var ur hoset, bléf jag liksom
lugnare.»
«Vi skola resa ett monument, honom värdigt, mamma; jag
har tänkt derpå och redan abefallt» kassören att skrifva till
Kolmårdens marmorbrott efter en hög obelisk af grön marmor, slipad
och polerad.»
«Ack, Adolf, hvad detta hedrar ditt hjerta! Skarpmesser,
hörde Skarpmesser, Adolf har redan gått i författning med en sten
på salig pappas graf.»
Adolf satte sig. »Mamma vet, att jag, precist samma dag
salig pappa dog, fyllde min myndighetsålder; det blir således jag,
C. A. WéUerberght Samlade Skrifter. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
