- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Får gå! ; Ett namn : Genremålning /
205

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gossen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

år bort af mig; jag har ingenting att fordra af honom, ingenting
att meddela honom.»

ffHm, hm», mumlade Jon, som aldrig kunde fft i sitt hufvud,
att man borde låta Stjernehof gå sig ur händerna, när man var
laglig’, som han kallade det, afilekommesar».

•Nog af, Jon, endast du och han äro medvetande om min
hemlighet; öfver mitt namn egde jag sjelf att dispbnera; jag
ångrar ej, att jag förnekat det. — Om det var en uppoffring, så har
Anna återgäldat den tusende gånger med sin kärlek, men jag har
aldrig afsagt mig detta namn Jor min gosse. Om forsynen sätter
honom i en ställning, der han ej behöfver det stöd, hvilket ett
namn, en härkomst skänker, så mycket bättre; men om han
behöfver det en gång, om han, äfven i saknad af sitt gamla namn,
skulle gå i saknad af hjelp och deltagande, då vore det ett
helgerån af mig att på forhand hafva undanryckt honom detta stöd,
detta enda arf jag har att lemna honom.»

«Hm, hm», mumlade Jon och fortsatte: «Ja, deri har baron
rätt; lillbaron skall väl en gång sitta på Stjernehof, och då skulle
jag dö nöjd.»

«Säg ej så, Jon, jag önskar icke, att min son må behöfva
sitt namn, ej en gång Stjernehof; lycklig han, om han hvarken
behöfver det ena eller det andra, blott han blir en man för sig —
han beror då af ingen annan ’än af sig sjelf. Ack, Jon, om jag ej
varit i dentia ställning, om jag ej varit en baron Lichton, om jag
ej varit det forut bestämda hufvudet for slägten, huni helt
annorlunda hade ej då mitt öde varit. — Jag har redan talat vid
prosten om saken; han har billigat min plan; ja, han inser klart, att
det är den rätta;’ mitt namn bör endast vara en nödfallshjelp,
ingenting annat. Gossen får sjelf skapa sig ett namn, om han
kan, namnet af en duglig medborgare, en trogen make och en
rättvis far; kan han det, så behöfver han intet mera. Men du
måste hjelpa mig; du är en vandringsman, du, och känner hela
verlden; nå väl, du ooh ingen annan skall lemna min gosse i dens
vård, som jag har utsett. Ser du, Jon, det kan ej dröja länge;
du kommer åter om en månad — det är slut innan dess.»

»Baron är, väl svag», yttrade Jon tröstande, «men ännu kan
ju hjelp mellankomma.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadamsaml/5/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free