- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
328

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. Mejerihandteringen - Ställningen under 187O—80-talen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 328 —
vid Tuna i Nykils socken af löjtnanten M. Wetterström. På
sammankomsten den 29/i 1866 offrade Sällskapet åter 2,400 rdr
rmt på distriktsmejeriers inrättande. Utskottet ansåg sig
endast kunna understödja ett, nämligen det, som kaptenen H.
Lindgren anlagt på Harg inom Kinda gillesdistrikt. Så småningom
tillkommer ett vid Svanhals. Båda dessa synas hafva haft vissa
svårigheter att bekämpa. Utskottets inspektörer voro majoren
V. v. Feilitzen, häradshöfdingen Gr. Odelstjerna och J. G. Swartz.
På 1870-talet går mejerihandteringen raskt framåt, tack vare
höga pris på smör och ost samt ismetodens utbredning. På de
fle>sta större egendomar inrättas mejerier, och bolag tillkomma,
som drifva rörelsen i stor skala. Såväl den tidens
herrgårdsmejerier som bolagen uppköpte mjölk och grädde »från en
temligen vidsträckt omkrets». Under denna tid voro alltså
upp-köpsmejerierna förfiärskande. Bland bolagen må särskildt
framhållas Mälarprovinsernas mejeriaktiebolag, som upprättade
filialer flerstädes inom länet. Intresset för mejerirörelsen lefver
under hela 1880-talet med ständigt växande kraft och tar sig
uttryck i inrättandet af herrgårdsmejerier, som hufvudsakligen
förädla egen mjölk. Men äfven uppköpsmejerier inrättas
alltjämt på flera håll, ofta af inflyttade danskar. Af konsulentens
berättelse för 1887 inhämtas, att inom provinsen redan då funnos
202 mejerier, 86 separators-, 98 is- och 18 ostmejerier. Vid
samtliga des]sa ha inmätts ej mindre än 15,200,000 kannor mjölk,
som lämnats af ungefär 2,800 leverantörer, och tillverkats
3,300,000 skålpund smör, 297,000 skålpund helfet och 300,000
skålpund halffet ost. 3,210,000 skålpund smör ha exporterats.
Man kan finna ett mått på det intresse, som under
1880-talets senare skede ägnats denna gren af landthushållningen,
om man jämför ofvanstående siffror med motsvarande för 5 år
tidigare. Man finner då, att den inmätta mjölken stigit med
ungefär 6,000,000 kannor, exporteradt smör med 1,500,000 skalp,
och leverantörernas antal med 2,000 st. Värdet af den 1887
inmätta mjölken uppskattas till 2,745,120 kr., och det exporterade
smöret anses hafva betingat ett pris af 2,571,210 kr. Då hela
svenska exporten af smör 1887 uppgick till ungefär 32 1/2 mill.
skalp., deltog Östergötland således med omkring en tiondel.
Men medaljen har nog också sin frånsida. Den 1883
tillsatta länsmejerinnan gör under sitt första verksamhetsår inom
provinsen den erfarenheten, att intresset för mejerihandteringen
är lifligt å de större egendomarna inom länet, då däremot de
mindre landtbrukarna sakna håg och insikt för dess förbättring.
Ställningen
under
1870—80-
talen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free