Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XII. Afsättning af ladugårdsprodukter - Svinexport och slakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 355 —
salta enligt utländska metoder. Det var därför som Swartz på
allmänna sammankomsten den 28. jan. 1865 föreslog:
»1) att på Hushållningssällskapets bekostnad en skicklig
person från Hamburg eller England skulle engageras för att ifrån
den 1. sept. sagda år till den 1. nästkommande april biträda
de jordbrukare inom provinsen, hvilka hos
Hushållningssällskapets sekreterare i sådant hänseende anmäla sig mot villkor, som
Förvaltningsutskottet skulle äga att bestämma, med slaktning af
svin och beredning af fläsk, skinkor, ister m. m. på det mest
ändamålsenliga (sätt för afsättning på London;
2) att Hushållningssällskapet för en sådan persons aflöning
och resekostnad från och till utlandet skulle anslå en summa af
Två tusen Riksd. Riksmynt.»
Sällskapet beviljade omedelbart det begärda anslaget, och
Utskottet sökte genom bemedling af Swartz att realisera
motionens syfte. Detta lyckades dock af vissa skäl ej, hvadan
medlen återburos.
På allmänna sammankomsten den 29/i 1866 förklarade
Swartz, hvarför han ej fullföljt ärendet. Han hade på ort och
’ställe öfvertygat sig om »att den s. k.
Hamburgerinsaltningsmeto-den icke kan drifvas annat än fabriksmässigt och ej med de för
jordbruket vanligen tillgängliga lokaler, redskap, anstalter och
arbeten.»
Först tjugu år senare återväcktes inom Sällskapet tanken på
svinexport.
På sammankomsten den 28. jan. 1886 diskuterades frågan:
»Kan en bättre vinst än nu är förhållandet åstadkommas af
svinskötseln inom provinsen, och på hvad sätt kan detta mål uppnås?»
Frågan inleddes af konsulenten Gr. Liljhagen, som ville framhålla
några andra synpunkter än sådana, som gällde ras, utfodring och
vård. Han påvisade, hurusom östgötens nettobehållning af svinen
betydligt kringskäres genom dyrbar frakt och förlust i svinens
lefvande vikt. Botemedlet såg han i anläggandet af ett slakthus
såsom i Malmö, dit skåningen utan afbräiiningar levererar djuret
slaktfärdigt. Herr Liljhagen menade, att genomförandet af en
dylik plan nog ej skulle erbjuda oöfverstigliga svårigheter, då han
trodde sig veta, att en engelsk firma stod beredd att teckna
anläggningens halfva kostnadsbelopp. Om nu detta projekt skulle
synas för vidtgående, borde man åtminstone, ansåg han, söka
bringa transportkostnaderna till Malmö inom rimliga gränser
genom att hos järnvägsstyrelsen anhålla, att i ett särskildt tåg,
exempelvis genomgående dagtåget från Linköping till Malmö,
Svinexport
och
slakterier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
