Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnu balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H
Kristnu B. XIII.
þa eþa hon fælle, þa uarin fælde, utan næmdin uill nakuara
eþa undi kunungx dom læggia ælla laghmanzs: þa
biþin þe eþa, þær til þe uarþa fællde ælla uarþe. §. 3.
All laghkallaþ mal aghu a biskups næmd kuma, ekke huma
mal. Alli eþa aghu a biskups næmd kuma. Þæssin mal
aghu a biskups næmd koma: hor, meneþa, skrokuitne,
oskriptaþ mandrap, kirkiu ran, hælghu dagha bardaghi
ok hælghudagha brut. Þessa eþa þa fælle biskups næmd,
sua at þe böta baþe biskupe ok kununge, ok sua alle
þerra uprættar eþa ok forfalzs eþa ok göþslu eþa ok
alla þa eþa, som i texten
konstrueras såsom objekt till uær
(trots utsatt sum, hvilket dock
de flesta hdss. ej hafva) och till
fælle, under det att man enligt
nuvarande språkbruk måste
öfversatta såsom om där stode alle
þe eþar, nomin. och subj. till
uarin uarþi och uarin fælde.
Vidare det betydelselösa fyllnadsordet þa (adv.), som man frestas
att taga =þa i þa eþa d. v. s.
såsom pron. ack. plur. En hdskr.
har i dess ställe the, hvilket icke
kan missförstås.
4. Lagligen kallade 1.
instämda mål i motsats till huma
mal: mål, som grundar sig på
osäker misstanke, ej på
bevisning, af humi m. misstanke, jfr
nysv. få hum om. något (isl. hum
skymning, huma blifva skumt).
7. Dråp, för hvilka
kyrkostraff (skript) bör undergås, men
icke blifvit undergånget.
8 —11. Sammanhanget
fordrar, att orden Ok alle fe eþa
— trulldoma suerias gå före
orden Þessa eþa — ok sætis eþa
(Schlyters uppl. not. 71).
10. Uprættar eþær l. uprætu
eþær KB 17 omtalas blott på
dessa två ställen och nämnes i
sammanhang med göþslu eþær:
ed, hvarigenom lagligheten af en
förut gången ed bekräftas,
hvilket kallas göþa (d. ä. göra god)
eþ mæþ eþe. Därför gissar
Tamm (i Uppsalastudier s. 32),
att då göþslu eþær har afseende
å den formella lagligheten, så
har uprættar eþær afseende på
den gångna edens förhållande
till sanningen, altså en ed,
hvarigenom någon upprättar sig från
anklagelse för mened. Forfalzs
eþær: ed, hvarigenom laga
förfall styrkes. Sætis eþær fattar
Tamm 1. c. såsom sammansatt
med sæte n. till vb. sitia; ifall
detta får tagas i abstrakt
betydelse, skulle sætis eþær kunna
betyda "ed därom att man
suttit". Ordet skulle då hänföra
sig till uttrycket sitia fæmt,
således ed därom, att
kärandeparten infunnit sig på de af
vederbörande på tinget för målets
behandling bestämda fämterna. Det
vore då i viss mån stäldt i
motsättning till forfalzs eþær. Denna
förklaring tyckes mera antaglig
än Schlyters gissning: "till
äfventyrs ed därom, att ett mål är
sätt och bött, jfr sætta förlika"
(Ordb. 627b).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
