- Project Runeberg -  Om friheten /
37

(1917) [MARC] Author: John Stuart Mill Translator: Hjalmar Öhrvall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Om tanke- och yttrandefrihet - Tillämpning på konkreta fall: Tron på Gud och ett liv efter detta eller de allmänt antagna, moraliska grundsatserna. Historiska exempel: Sokrates, Kristus, Marcus Aurelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framställa denna invändning, då man vill belägga dem med
ansvar därför, att de förneka en lära, som man försäkrar
dem vara nyttig, men som de tro vara falsk? De, som
hylla de allmänt antagna åsikterna, underlåta aldrig att
draga all möjlig fördel av denna invändning. Man skall
aldrig finna, att de behandla frågan om nyttan såsom
helt och hållet oberoende av frågan om sanningen. Tvärtom,
det är framför allt just emedan deras lära är »sanningen»,
som de anse kunskapen därom eller tron därpå så
oundgänglig. Man kan aldrig åstadkomma någon klar
utredning av frågan om en åsikts nytta, så länge ett så
avgörande skäl (som att åsikten i fråga är »sanningen»)
endast får användas på den ena sidan men icke på den
andra. Och när lagen eller allmänna opinionen icke tillåter,
att sanningen av en åsikt underkastas meningsutbyte, så
äro de i själva verket fullkomligt lika ofördragsamma
gentemot ett förnekande av åsiktens nytta. Det enda
medgivande de göra är, att åsikten möjligen icke är absolut
nödvändig eller att det icke är en positiv förbrytelse att
förkasta den.

För att fullständigare belysa, huru skadligt det är, att
man förbjuder uttalandet av vissa åsikter därför, att man
själv förkastat dem, torde det vara önskvärt, att vi
tillämpa vårt resonemang på några konkreta fall; och jag
väljer då framför andra dem, som äro minst gynnsamma
för mig — det vill säga sådana, i vilka skälen mot
yttrandefrihet både med avseende på sanningen och nyttan anses
starkast. Antag, att den åsikt, man anfallit, är tron på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:57:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/omfrihet/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free