Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 SVENSKARNES ÄLDSTA
parne och de egentlige Svenskarne bodde Quänerne, hvilke, om äfven
några svenska element ingingo deri, dock hufvudsakligen synas hafva
bestått af Finnar: för dem bibehåller man ännu namnet Quäner i
nordliga delen af Norge. Der imellan instucko äfven Jämtar och egentlige
Helsingar, mot kusten svenske, in åt landet norske kolonister. I
betydligare grad började Svenskarne först i 14:de seklet (omkring 1320)
att invandra i det egentliga Norrland, om ock förut kolonister funnos
spridde långs kusten upp åt den tidens stora "Helsingland", och, såsom
ofvan (sid. 364) är sagdt, möjligen Götar funnos i Helsingland,
Medelpad och .Jämtland. Styffe lär oss att namnet Vesterbotten — landet
vester om Bottnen, till skilnad från landet öster der om — Österbotten
— först brukas 1454. Spridde kolonister funnos dock långt förut der
på kusten: i början af 14:de seklet funnos egna menigheter i Ume (1324)
och Bygde, hvilka omtalas i Helsing-lagen såsom frikallade från
ledings-skyldighet, emedan de skulle värna eget land (Styffe).
Visserligen går en gammal sägen att Ansgarius (omkring 836) och
Adelvard d. ä. (på 1050-talet) skolat predika kristendom för Lapparne.
Men detta torde väl härleda sig der ifrån, att i ett par påfliga bullor,
rörande desse män, omtalas 835 "Helsingolandam" och "Scridevindam",
1055 "Scrideuinum" såsom tillhörande deras stift (Dipl. Suecan.). Ytlig
beröring med och någon kännedom om Lapparne måste Svenskarne
troligen hafva egt fore 1320-talet, der om vitnar Birkarlarnes välde; men först
då blefvo de något närmare kände. Beröringen gick under tidernas lopp
i trefaldig riktning: man ville ordna handelsförhållanden och kolonisation
på kusten, för att der igenom vinna Lapparne under kronan, och, både
i stats-ändamål och af välvilja för Lapparne gjorde man ryckvis försök
att införa kristendom bland dem. Medel och sätt för dessa
bemödanden löpa så ständigt i hvar andra, att, vid en framställning af folkets
historia, det är omöjligt att strängt skilja dem åt; jag måste åtminstone
till en del blanda dem samman. Men då Lapparnes yttre historia under
denna tid samman faller med berättelsen om Sveriges sträfvan efter
herraväldet öfver Finnmarken, och då vi genom denna vinna hållpunkter
för den vigtigare historien om deras inre förhållanden, tror jag mig
göra rättast att till en början i korthet påminna om de vigtigaste
historiska data af denna sträfvan och strid.
Första antagandet af svenskt herravälde öfver Lapparne, åtminstone
öfver dem, som nu lyda under Sverige, ligger implicite, om det äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
