Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige var moderlandet; dessa klosters talrika och
flitiga skrifvare gåfvo upphof till den s. k.
Birgittinersvenskan, af hvars inflytelse t. o. m. danska
offentliga handlingar lära röja spår.
*
En ny tid för vårt skriftspråk, likasom för vår
historia i öfrigt, tog sin början, då Sverige ungefär
samtidigt skilde sig från unionen och från den
katolska kyrkan, i det svenskheten framträdde i
skarp och medveten motsats både mot danskheten
och mot de romerskt-katolska traditionerna. I
språkligt afseende visar sig den nationella pånyttfödelsen
betydligt starkare på det religiösa området än på
det politiska. Medan Gustaf Vasa och hans kansli
ännu fortforo att skrifva ett språk, som nu
förefaller oss vara nästan lika mycket danska som
svenska, skrefvo däremot reformatorerna, som utgått
från folket och stodo i lifligare beröring med detta,
ett vida mera svenskt och folkligt språk. I
skriftspråkets anslutning till det enkla, folkliga talet
torde emellertid ingen af dem hafva gått så långt,
som deras store lärare Luther gjorde. Fastmer kan
man mot våra religiösa skriftställare på 1500-talet
(ehuru ej så mycket mot Olavus Petri som mot de
andra) anmärka ett närmare efterliknande af
tyska, delvis också latinska förebilder, än som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0039.html
