Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22
Hvad stort som slocknat ut med tidehvarf
Som ej ha lemnat krönikor i arf,
Der forskningen har ingenting att sigta,
Men häfderna i ton och rhytmer bigta:
Achillespilten, gripande försagd
Centaureus lyra, sporrande till bragd.
Ty sådana en urtids enkla qväden,
Som brustit fram ur klipporna och träden,
Som blandat sig med bäckens sakta sqvalp
Och lockat echo fram ur branta stalp,
De tränga djupare i själ och öra
Än verldseröfrarns huggna runor göra;
De locka, medan forskarn oförstådd
På hieroglyfer mödar sig, på nötta,
De tjusa, medan krönikorna trötta —
En kärnsund känslas första, friska brodd.
Så var det sagoqvädet, utan regel,
— Och man har der naturtillståndets spegel —
Så har det stålsatt den norränastam
Som underlagt sig allt der den gått fram,
Och sådant är det än i dag i länder
Som ej fått lag och sed ur andras händer;
Och månne våra lyror mer förmå
Än locka hjertan fortare att slå?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
