Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utländska ord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilldragande i det lilla häftet. Dessa svenska »utbytesord» äro
nog till stor del gamla bekanta för oss; vi ha stött på dem
förr, och vi undra på, att de inte brukas mera, och att vi
själva icke genast hade dem till hands i stället för de utländska
orden. Se här några exempel, valda på en slump: anciennitet
= åldersrätt, intervjua = utfråga, enquête = rundfråga
(detta svenska uttryck föreslogs för ett par år sedan av prof.
Hellquist under hänvisning till cirkulär =
rundskrivelse), charad = stavelsegåta, aforism = tankespån, initiativ =
första steget, uppslag, evident = dagsklar, habitué =
stam gäst, stamkund, industri = storslöjd, fraktion =
meningsflock, animositet = agg, agitera = hetsa, agitator =
hetsare, agitation = hets, eventuellt = om så skulle vara (el.
bli), exploatera = dra oskälig vinst av.
I andra fall tyckes författaren själv ha bildat det
svenska uttrycket, varmed han översätter och vill utbyta det
utländska, t. ex trosblind, troshetsig (= fanatisk),
tvångstanke (= fix idé), egennytting (= egoist), ortvänja
(= acklimatisera), kraftsamlare (= ackumulator), öhav
(= arkipelag), understreckare eller streckare (= följetong; jfr
ledare).
Om dessa och dylika försvenskningar är intet annat än
gott att säga, fastän man naturligtvis kan finna somliga mer
och andra mindre lyckade. Och det faller av sig självt, att
man inte bör gå så långt, att man ävlas att utbyta alla
lånord mot svenska nybildningar, dessa må vara hur oviga
och omständliga som helst. Mycket kan emellertid den
skrivande allmänheten – i främsta rummet
tidningsmannen – åstadkomma för att rena och förenkla vårt
modersmål, göra det lättare att förstå och begagna för menige man.
Och vid strävandet för detta ändamål har man en särdeles god
hjälpreda i docent Östergrens lilla bok.
(1909)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
