- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tredje årgången. 1894 /
538

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Gustaf II Adolf. Af Harald Wieselgren. Med 22 bilder - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

538

harald wieselgren.

inbyggare, högre och lägre, förekomma,
att lag och rätt icke blifver tillbörligen
handhafd . . . och vårt konungslige höge
ämbete i synnerhet kräfver at vi skola
hålla våra undersåter vid Sveriges lag».
Men icke var ordning därmed genast
vunnen, endast en väg utstakad, på
hvilken man dit kunde komma, när bättre
vanor och »tidsens lägenhet» så
med-gåfve. 1 riket funnos, utom konung
Sigismunds »luranter», många andra
anledningar till oro, obehag och svaghet.
Ankedrottningens själfrådighet, för sig
själf så väl som för sin yngre son Karl
Filip, hvars lifgeding hon styrde, hertig
Johans rätt i sitt furstendöme, adelns
pretentioner och uraktlåtenheter,
underordnade tjänstemäns oduglighet eller
oärlighet, allt detta förlamade men förhindrade
icke den unge konungens sträfvan att
ordna, kontrollera, nyskapa och omskapa.

Själf hade han ingen varaktig stad.
Han drog allestädes ikring. Dateringen
af hans bref till Axel Oxenstierna ger
en god marschroute att följa honom.
Upsala, Wäsby, Kopparberget, Luleå
beteckna hans väg norröfver på vintern
1614; i Torneå höll han samtal med
lapparnes utskickade och förnam deras
klagomål. Så drog han ned igenom
Finland, höll länge till i Tavastehus, Äbo,
Helsingfors och Viborg, innan han i juni
kom fram till Narva, därifrån han
tågade in i Ryssland och eröfrade Augdow,
efter ryssarne »sig emot oss och vårt
krigsfolk uti alle måtto som ofifentelige
fiender anstäldt hafve», oansedt ali
benägenhet att sluta fred, »intet annat
begärandes, än att de oss för vårt trogne
bistånd och den svåre omkostnad, som
vi til deres defension emot Polackerne
användt hafva, tilbörligen måtte
recom-pensera och förnöje». Men ryssarne sågo
icke saken på samma sätt. Den
storfurste, med hvilken svenskarne 1609
slutit hjälpetraktat, fanns icke mer, den

förutsättning, under hvilken Novgorod
och dess landsände slutit sig till
svenskarne, fanns icke heller, det var icke
längre fråga om hvarken en svensk eller
en polsk vasaprins på Rysslands tron.

1613 hade en infödd czar blifvit utvald,
ocli arbetet på att kring honom samla
riket pågick nu som bäst. I Novgorod
hade svenska legotrupperna gjort Sverige
förhatligt, det »svenska Ryssland» var
utsuget, men den nye czarens trupper
förmådde icke återtaga den novgorodska
landsändan från Sverige, som alltjämt
ville gälla som Rysslands vän emot
Polen, under det Polen ville vara Rysslands
vän emot Sverige, och båda rivalerna
fruktade hvarandras inflytande på det för
tillfället vanmäktiga land, hvars
provinser de höllo besatta.

Därför blef ingen fred af. Först
England, sedan Holland lade sig i
fredsuppgörelsen, båda dessa stater för den störda
handelns skull. Märkligare är, att redan

1614 tyska protestantiska furstar sände
bref och bud till Gustaf Adolf med
maning att sluta fred med Ryssland och
Polen samt biträda de protestantiske
riksfurstarne mot den från Spanien och det
katolska Tyskland hotande krigsfaran.
I Narva slöt Gustaf Adolf förbund med
Nederländerna och förnyade på två år
stilleståndet med Polen, innan han
återvände till Sverige. För sina evangeliska
tyska vänner beskref han utförligt
förhållandet till Ryssland och Polen, med
hvilka han väl ville sluta fred, men
endast en säker fred; och att visa sina
sympatier för deras sak utsände han pä
våren 1615 ett bönedagsplakat, i hvilket
han påminde sina undersåtar om varma
förböner för den evangeliska kyrkan emot
katolikernas stämplingar.

Ryska kriget fortgick alltså, 1615 var
Gustaf Adolf åter personligen i Ryssland
och uppehöll sig flere -månader med
belägringen af Pleskow, hvilken han dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 21:52:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1894/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free