Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Om bildande konst och uppfostran. Af John Kruse. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kransbinderska. studieteckning af georg pauli för hans freskomålning »midsommar»
i södra latinläroverket i stockholm.
OM BILDANDE KONST OCH UPPFOSTRAN.
Af JOHN KRUSE.
Med 6 bilder.
DET förefaller i våra dagar ofta nog
nästan hopplöst att hos
allmänheten söka åvägabringa en innerlig sympati
för och därmed också början till ett
verkligt begripande och njutande af den
bildande konstens företeelser. Arkitekturen,
som står i ett oupplösligt samband med
det mera utvecklade mänskliga
samhällslifvet i alla dess former och med
hvilken en hvar af oss ständigt och jämt
kommer i beröring, är väl den konstart,
som alltid framför de öfriga kunnat
påräkna det allmänna intresset. Men i vår
tid, då en kyligt-praktisk ingeniör- och
uppfinnareanda alltför ofta vunnit öfverhand
öfver skönhetssinnet, har resultatet af en
ganska liflig byggnadslust endast i sällsynta
undantagsfall, då någon fantasirik arkitekt
lyckats få råda fritt, blifvit ett konstverk.
Ord och Bild, ç:de årg.
Sinnet för arkitekturen som konst är det
som nästan alltid fattas både hos
byggherrar och myndigheter. Att det icke är
bättre beställdt hos allmänheten, det inser
man af de ofta hörda hånfulla omdömena
öfver just de verkligt originela ansatserna
till en ny, ur vår egen tids behof
framspringande arkitektur.
Om en ännu större kyla vittnar
allmänhetens förhållande till skulptur och måleri,
dessa fria konster, som blifvit så rotlösa i
det moderna lifvet, tack vare i främsta
rummet deras ödesdigra lösslitande från
sambandet med byggnadskonst och handtverk.
Hvem har t. ex. icke hört dessa
föraktfulla ord om »kluddare» och »blåmålare»,
hvarmed ofta stora mästare inom samtidens
måleri hugnats af personer, som helt visst
skulle ha kallat Rembrandts taflor från hans
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
