- Project Runeberg -  Ord och Bild / Elfte årgången. 1902 /
431

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Författaren Oscar Wilde’s föräldrahem i Irlands hufvudstad. Af Lotten von Kræmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRFATTAREN OSCAR WILDES FÖRÄLDRAHEM I IRLANDS HUFVUDSTAD.

431

humoristisk skildring af vidskepligheten
hos Patrick, Paddy eller Pat. (Dessa tre
namn äro nämligen olika former för ett
och samma namn, och så heta alla
irländare, liksom alla engelsmän heta John
och alla skottar James.) Och se, där
på skrifpulpeten ligga ju några ännu
otryckta dikter af pseudonymen Speranza
(Lady Wilde)!

Emellertid har klockan framskridit,
under det vi här förnött tiden, och Sir
William träder ändtligen in.

Det ligger ett så talande uttryck i hans
blick, att den, som ej redan förut lärt
känna honom, vid första åsynen måste
märka, att han har framför sig en ädel
och själfständig personlighet. Den nobla
gestalten är lätt böjd, mindre dock af år
än af rastlöst arbete, ej endast i Hygieas,
utan äfven i Minervas tjänst, och gången
förefaller något brådskande, så att
anblicken af honom omedelbart inger den
föreställningen, att hans tid är ytterst
dyrbar. Kring den öppna, breda pannan
faller det rika, gråsprängda håret på ett
egendomligt, själfsvåldigt sätt. Man
känner sig på det lifligaste tilltalad af den
ansedde vetenskapsmannens själfullhet
och anspråkslöshet, hvilka genast
aflägsna ali tanke på brittisk stelhet och
ingrodd konventionalism.

Han bär en liten ostyrig pojke på
armen och håller en annan vid handen.*

* De båda gossarne voro Willy och Oscar,
den senare, som bekant, i våra dagar en af det
moderna Englands mest kända och omtvistade
skriftställare. I ett mycket älskvärdt bref från
Lady Wilde af juli 1884 finner jag dessa rader:
»Jag hoppas att Oscar och hans unga hustru
snart skola besöka Stockholm.»

Nu sofver Sir William på Dublins
kyrkogård — lyckligt nog för honom, ty han
undgick att se. huru man inspärrade den honom
så käre sonen i Peningtonfängelset — — —

Nu har Oscar Wilde, slutligen försatt på
fri fot, i Paris för alltid nedlagt sin berömda
penna. Modern, den snillrika »Speranza», hade

Med välbehag hvila hans ögon på dem.
De bortskickas dock snart till sina lekar,
hvarpå hans odelade uppmärksamhet
tillhör oss. Tyvärr dock ej lång stund.
Vår hygglige värds, den eftersökte
läkarens mottagningstimme nalkades, och vi
fingo ej upptaga hans tid vidare, hur
lockande det än kunde vara.
Mänsklighetens välgörare rå ju aldrig om sig
själfva. Han ber oss emellertid
återkomma till middagen kl. 6.

— Innan dess böra ni dock, mina
vänner — tillägger han — företaga en
utfärd med min hustru och bese Dublins
märkvärdigheter, om ni ej redan gjort
det, framför allt grafven i St. Patrick.
Ty ni skola helt säkert gärna vid Sir
Jonathan Swifts sista hvilorum, den
bekanta grafven i nämnda helgedom, ägna
en tacksam tanke åt minnet af detta
Irlands största snille, hvars humor och
sprittande kvickhet sannolikt hos er
framkallat månget olympiskt löje.

— Och hon, hans sångmö, hans
drömmars ideal, han lifs Stella?— frågade vi.

:— De ligga sida vid sida liksom för
att visa, att deras själar voro förenade
med oupplösliga band. Sedan måste ni
besöka biblioteket, där våra professorer
bland annat skola framlägga för er vackra
planschverk öfver de keltiska kvinnornas
dräkter och prydnader, en liten
förberedande kurs till den jag själf vill låta er
genomgå en annan gång i vårt
etnografiska museum.

I fru Wildes angenäma sällskap
företogo vi nu den utfärd, som hennes man
så lifligt tillrådt oss. Och det var klart,
att vi i henne funno en väl hemmastadd
ciceron bland Dublins märkvärdigheter,
vare sig det nu gällde museer, bibliotek
och kyrkor eller dessa eleganta butiker,
som hon förde oss till i och för
verkställandet af våra inköp af specielt irländ-

redan före sonen slutat sina dagar i sitt
hemland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1902/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free