Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Botstämning. Af Axel Kumlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTSTÄANING.
AF AXEL KUMLIEN.
»Min Fader, jag har syndat
i mångt och i mycket
och lefvat under trycket
af lustarnas skuldetunga ok.
Min Fader jag är värd, att
din port för mig du sluter
och förbannar och förskjuter
den son, hvilken
barnaskapet vrok.
Dock vet jag, att du sagt,
att din nåd har ingen ända
för de syndiga elända,
som ångra sig och bättra sig och tro.
Och själen ifrån pina
under tusende tankar
kan ändtligt kasta ankar
i löftet om
lycksalighet och ro.»
0 Fader, si min klädnad
är rifven i stycken,
af bedröfvelse mycken
är färgen på mitt hår vorden hvit.
Och städse har jag fruktat
att komma till din boning,
men törsten till försoning
var kraften, som
dref mig vandra hit.
Mitt hjärta stod i längtan
till fädernegården
från vakten och vården
af pösande herrarnas svin;
min tanke kom att tänka
på min träldom och möda,
medan ängderna flöda
härhemma utaf
honung och vin.
Och bittert har jag bäfvat
väl tusende gånger
1 förkrosselse och ånger
vid tanken att klappa på din port.
Ty hvilken är den son,
som till fadershemmet skyndat
med visshet att ha syndat
så blodrödt och så svårt,
som jag gjort?
Så drömde jag. I drömmen
jag såg, hur jag böjde
mitt knä och upphöjde
min blick till min fader i bön;
och hörde honom säga
till tjänarena: »Bringen
honom klädnaden och ringen
till ägodel och arfveskap
och lön.»
Men drömmen var blott dröm,
och jag tänkte väl sedan
vid trycket och svedan
under främmande ok, där jag går:
»Hvad hjälper det en man
att hans bottankar brinna,
när icke han kan finna
den väg, som till
fadershemmet når.
Men nej! Det är fegt
att ge tappt och ge vika
för känslor, som predika
ens själ uti bojor och lås.
Tillräckligt mina skuldror
blifvit prässade och tryckta.
Med ljus och med lykta
vill jag söka hvad väg
som kan gås!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
