- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtonde årgången. 1906 /
562

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Från eldens och isens land. Af Rolf Nordenstreng. Med 17 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

562

ROLF NORDENSTRENG.

ISLÄNDSK FISKARE.

Fjärran ligger Island från oss,
fåtaliga äro dess invånare, fattigt är landet;
men fastän sist bebyggdt af alla Nordens
land har det tidigare än något annat
af dem blifvit ett skaldekonstens och
vetenskapens säte. Det var där som
grunden lades till den nordiska historie-,
språk- och litteraturforskningen. Dess
forna höga kultur har tvenne särskilda
gånger starkt påverkat vår egen: under
storhetstiden och under den götiska
renässansen ; äfven senare tiders svenska
författare ha rönt inflytande däraf, främst
Viktor Rydberg, men också Verner von
Heidenstam i sin senaste bok »Folke
Filbyter». Dess nutidskultur, fastän långt
mindre lysande, är i många stycken
lärorik också den. Ty den visar, hvad
man med små tillgångar trots stora
svårigheter kan åstadkomma, om intresset
finns.

På Island hänga nutid och forntid
närmare samman än i de flesta andra
land. Den nyisländska kulturen bygger
på, eller rättare, har i sig upptagit den
fornisländska. Man kunde nästan säga,
att islänningarna lefva väl så mycket i
forntiden som i nutiden; det påståendet
kräfver inga restriktioner, utan gäller i
alla afseenden. Häri ligger visserligen
en betydlig nationell styrka, men också
en svaghet: folket har därigenom fått
benägenhet att yfvas af fädrens ära och
blifvit ej så litet själfbelåtet, medan det
försummat att med tillräcklig kraft
arbeta på sin egen utveckling. Den
isländske bonden sätter en ära i att kunna
tälja sina förfäder ända till någon eller
några af landets första nybyggare på
Harald hårfagres tid. Men han sätter
inte någon ära i att odla sin potatis
själf, fast han med fördel skulle kunna
göra det, utan föredrar utan att skämmas
att köpa den från Danmark. Han har
reda på alla de olika slag af vapen, som
förfäderna på vikingatiden nyttjade, men
de moderna landtbruksredskapen
intresserar han sig vida mindre för: t. o. m.
plogen saknas på de flesta gårdar, och
en valläng ser man blott ytterst sällan:
höet får så sig själft på den oplöjda och
i regeln ogödslade ängen. Resultatet
blir därefter. De historiska, litterära
och genealogiska intressena förkväfva de
praktiska, och landets ekonomiska
framåtskridande går därför med mycket
måttlig fart. Endast det politiska intresset
mäktar täfla med det lärda och
öfverträffar t. o. m. detta. Det är också på
det politiska fältet som Island har gjort
sina största framsteg och ådragit sig
mest uppmärksamhet. Då den isländska
frågan just nu är i hög grad aktuell,
skall den här bli föremål för en kortare
dryftning.

Grundvalen för Islands förening med
Danmark bildar den skriftliga öfverens-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free