Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Den åländska ögruppen. Af Hanna Rönnberg. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den åländska ögruppen 309
DJUPVIKS GROTTA I GETA.
och till böndernas skattskyldighet hörde
att besörja postföringen mellan
Finland och Sverige. Just i dagarna har i
vår enkammare af Ålands landtdagsmän
väckts motion om Eckeröböndernas
befrielse från denna skyldighet, då posten
numera förmedlas af vinterångarna. I
gamla tider var här den stora stråkvägen
mellan Sverige och Finland och två mil
ute i hafvet, mellan Eckerö och
Grisslehamn, ligger Signilskär, raststället för
post förarna och vinterfororna öfver Ålands
haf.
Per Brahe hade i tiden gifvit åborna
på Signilskär ett gåfvobref, däri han
tillförsäkrar dem och deras efterkommande
äganderätten till denna skärgård mot
skyldighet att härbergera resande, som
färdas mellan Sverige och Finland. Ännu
finnas där ett par familjer, som
härstamma från åboarna på Per Brahes tid, och
mellan dem och de senare inflyttade
lots-familjerna har årslång strid stått om rätten
till några ängslappar och fågelskär.
Lotsarna åberopade nya förordningar, men
den gamla släkten visade fram Per
Brahes egenhändigt undertecknade gåfvobref
och menade att det måtte väl vara mera
värdt än hvad de höga herrarna i
Helsingfors nu för tiden förordnade.
Slutligen voro de tvungna att vända sig till
Kejserliga Senaten med sitt kära
gåfvobref, och där blefvo de rättigheter Per
Brahe gifvit dem ytterligare stadfästade.
Det var för resten inga lustturer, dessa
vinterpostfärder öfver Ålands haf, om de
så företogos med postjakten eller, då
hafvet låg fruset, med isbåtar; den som
en gång gjort en sådan färd glömmer
den ej så lätt. Hårdt arbete var det för
rotkarlarna, frysa och slita ondt fingo
såväl de som de resande, när det gällde
att i rask fart draga de med post och
packning lastade isbåtarna öfver skrofliga
packisfält eller nybildad is, som knakade
för hvarje steg. Ingen vågade släppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
