- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nittonde årgången. 1910 /
547

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - 1800-talets svenska språkforskning. Af Ruben G:son Berg. Med 10 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1800-talets svenska språkforskning

547

och uttryckssätt genom att nyttja dem i
bunden eller högtidlig stil.

Gifvetvis var Rydqvist också
motståndare till en hejdlös inlåning af främmande
ord. Att söka massvis utrota redan
försvenskade lånord fann han icke tillrådligt,
det vore »icke blott förkonstling och
svärmeri, utan ett brott mot historien och
kulturen. Hvad man har att göra, är först
och sist att taga kärleksfull vård om det
goda och kärnfriskt inhemska, med nit
och skicklighet upparbeta den ädla skatten
från forna dagar; om icke, såsom någon
gång skett, mana fram den gamla
ordmalmen med snillets slagruta och med
smakens lyckliga ögonmått, dock visa någon
känsla för svensk klang, något sinne för
det svenska i tanken, någon motståndskraft
vid de obetänkta försöken att draga öfver
oss en ständigt växande ny massa af illa
förstådda eller tafatt tillämpade alster från
den tyska och danska pressen.»

Femton år yngre än Rydqvist var den
man, som jämte honom åstadkom periodens
viktigaste språkliga minnesmärke, nämligen
Johan Ernst Rietz, en präst från Blekinge,
som 1867 utgaf »Ordbok öfver svenska
allmogespråket», århundradets enda
all-mänomfattande dialektlexikon, som väl
varit den senare svenska ljudhistoriska
forskningens mest anlitade fatabur. Rietz
framhåller som ett af syftemålen med sitt
storartade verk, att han ville göra tusentals
uttrycksfulla folkord, hvilka ej nyttjades i
skriftspråket, bekanta för våra författare
och därigenom egga dessa att ta upp
allmogens uttryck i sin framställning. »Vårt
skriftspråk behöfver och kan renas och
riktas, men det rätta och naturliga sättet
härvid är att återgå till den gamla äkta
svenskans källor i vårt fornspråk* och
folkspråk.» Äfven hos Rietz värdet en
litte-rärt-kulturellt-fosterländsk synpunkt som
härskade.

Det realistiska tidehvarf, som under
slutet af 1830-talet började göra sig
gällande i vår vitterhet, fick sin förste
representant i vår språkliga litteratur med
friherre Robert von Kræmer, som 1858
utgaf sin oppositionella skrift »Om
språkfrågan», hvari han utförligt redogjorde för
två bestämda skillnader mellan tal och

* Rietz hade äfven utarbetat en ordbok öfver
detta, men dog redan året efter den stora
dialektordbokens utkomst.

FRITZ LÄFFLER.

skrift: nämligen att det förra saknar
pluralformer af verb, hvilka skriften behåller,
och att böjningen »husena», »bordena» o.s. v.
i skrift motsvaras af: husen o. s. v.
Kræmer, som i dessa och andra ändringar af
språkbruket ej såg någon försämring,
någon sjunkning, påyrkade dessas införande
äfven i skrift och föregick själf med
exempel på en dylik radikalism. En af de allra
verksammaste och mest nitälskande
språkvetenskapliga amatörforskare, som vårt land
ägt, ägnade han sig sedan åt vidlyftiga
undersökningar af svenskans prosodi.

Från 1850-talet ha vi att räkna med
en representation af vårt modersmål vid
universiteten. Studenterna i Uppsala hade
nämligen petitionerat hos regeringen om
inrättandet af lärostolar i de nordiska
språken, och 1858 utnämndes
Shakespeare-öfversättaren Carl August Hagberg till
professor i Lund, och följande år vardt
Carl Fredrik Säve professor i Uppsala,
medan Rydqvist alltjämt beklädde platsen
som bibliotekarie i Stockholm. Säve fick
stor betydelse för utbredningen af
detling-vistiska intresset, särskildt intresset för
studiet af våra allmogemål, hvilka af
honom och hans broder, Per Arvid Säve,
gjordes till föremål för metodiska
undersökningar. Carl Säves efterträdare i Uppsala,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1910/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free