Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 / 5 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Till Jenny Linds historia. Ett par bidrag. Meddelade af Lotten Dahlgren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JENNY LIND. LITOGRAFI AF J. CARDON EFTER OLJEMÅLNING AF J. O. SÖDERMARK.

dig till, men — tänka och handla äro, som du
vet, tvenne tämligen olika saker.

Tack, goda Charlotte, för ditt vackra vänliga
bref. Jag har alltid blifvit af dig bemött med
så obeskrifligt mycken välvilja och vänskap att
jag skulle förgäfves söka reda på huru jag kunnat
förtjäna det, om ej därföre att jag håller af dig
tillbaka, hvilket jag hoppas du vet och är
öfvertygad om. Också kan och bör du tro mig då
jag säger, att ibland de käraste minnen jag äger
från min fädernebygd är er vänskap, din och
din mans. — (Förlåt detta senare något för
familjära uttryck, men jag tyckte grosshandlaren
skulle låtit värre; men han förlåter mig det!)

Din lilla snälla Nettan, som gifvit mig ett
rum i sin poesi! Så näpet jag tyckte det var
hvad hon skrifvit. Jag försäkrar att hon måtte
ha en poetisk ådra. Ja, ja, du skall få se det.
Så redig brukar ej eljest ens poesi vara vid den
åldern. Hälsa henne, söta mamma, och tacka
så ofantligt mycket.

Hvad gör man i Stockholm nu för tiden?
Ack, om halftannat år senast är jag där!! Ack,
du älskade land! I älskade kullar och
stränder! Hvar finner det svenska hjärtat er like?!
Tänker du bli lika god mot mig när jag
kommer åter som du var innan jag for? Säg, säg?
Ack, blif det! O, om du visste hvad jag tycker
jag är uttorkad! Ack, scenen, det är ända mitt
element, där lefver jag; är jag ej där så
tillbringar jag ett halflif, om jag kan säga så. Visst
har jag roligt — men — ett ord i förtroende
till dig, Charlotte — inget för själen äger jag.
Sången — det vill säga Persianis — är ofantlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>