Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sjunde häftet
- Tegnérs mödernesläkt. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättade Magnus Lagerlöf då och då för
Tegnér. Daniel gifte sig med Elisabet
Maria Wennervik på Mårbacka — det
var samma år som kusinen Es. Tegnérs
bröllop stod på Rämen. Hon är hygglig
och »framför allt beskedelig» samt äfven
något förmögen, skref Magnus; och Daniel
såsom mönsterskrifvare, »dessutom klok,
rask och driftig och förslagen med
handel och vandel, bärgar sig nog». Magnus
och Daniel brukade sedermera med sina
familjer årligen besöka hvarandra. Daniel
fick flera döttrar, som »ha särdeles godt
utseende, äro kvicka och välartade», skref
Magnus 1833; en af sönerna Daniel Johan
var såsom gymnasist informator både för
Magnus’ son Magnus och för sin yngre
bror, som hade det Geijerska namnet
Erik Gustaf. Flera af dessa Lagerlöfar
voro mycket musikaliska och spelade vid
unga år klaver och fiol, hvilket mycket
gladde den äldre generationen.
Mårbacka öfvergick till Daniels son
Erik Gustaf, som gifte sig med Elisabet
Lovisa Wallroth. Och där föddes 1858
deras dotter Selma — den i våra dagar
mest berömda af släkten Lagerlöf. Hon
är således sondotter till en av Tegnérs
kusiner, och hon härstammar tillika på
två håll från den Geijerska släkten.
VII.
I det sagostoff, som från barndomsåren
kringvärfde Selma Lagerlöf, mängde
sig säkerligen historier om den märklige
Finnskoga-prästen Emanuel Branzell, äfven
om han aldrig kom den Lagerlöfska
familjen nära eller hans namn oftare blef
nämndt där och han således måhända
icke kan sättas såsom den egentlige
förebilden till Gösta Berlings poetiska gestalt
eller han kan betraktas som Frykensjöarnas
och Fryksdalens »sagoprins» (såsom
uppgifves i Sv. Turistföreningens Årsskrift
1904 s. 98). Det fanns många afsatta
präster i forna dagars Värmland, och
äfven sådana med romantiska äfventyr;
men säkert är, att Branzell är en af de
märkligare och att han blef en af de mest
bekanta därigenom att han i närmare ett
halft sekel vandrade omkring i bygderna
med sin brännvinstörst — och sin humor
och satir.
Den yngste brodern till Anna Lisa
Forsell-Seidelius, Gustaf Forsell, rådman
i Karlstad som fadern, hade med Anna
Lisa Hamn bl. a. en dotter Anna Gustava
Forsell, som gifte sig med
bergsmekanikern eller »konstmästaren» Bengt
Branzell. Denne härstammade, likasom
Forsellarna, från Alsters socken; han och
hans fru bosatte sig också där, på Glänne,
där de båda afledo år 1821. En dotter
Katarina Gustava Branzell blef genom
sitt gifte (Fröding) patronessa på Alsters
bruk. Hennes yngre bror var Emanuel
Branzell.
Denne Emanuel Branzell blef, efter
en kortvarig vistelse i Uppsala, prästvigd
vid tjugo år (1825) och utmärkte sig snart
— liksom moderns kusin Bengt Seidelius
— som framstående predikant. Tegnérs
svåger prosten Lidén i Köla skref den
28 januari 1830 till skalden: »Jag
biträdes i ämbetet af en beskedlig ung
präst Branzell (en släktinge,
konstbyggmästarens son, modren het Forsell). Han
har från slutet af julen varit hos sina
släktingar i och omkring Karlstad i 14
dagar, och jag mister honom förmodeligen
emedan han har förslag till den nya
Finnskoga församling.» Så skedde också,
och i slutet af året tillträdde Emanuel
Branzell den mycket kräfvande sysslan
som den förste kapellpredikanten i de
vilda finnskogarna uppe vid norska
gränsen (Norra och Södra Finnskoga). I en
beskrifning öfver dessa kapellförsamlingar,
som han några år senare författade och
som nu är tryckt i P. Nordmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:53:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1913/0379.html
