Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Nutida svensk religionsvetenskap. Av John Gustavson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
JOHN GUSTAVSON
ett bemärkt och framstående rum. Redan
genom den snart 3 lustrer gamla skriften
»Till frågan om polyteismens uppkomst»
dokumenterade han sig som en insiktsfull
och därtill rätt självständig kännare av den
moderna religionshistoriens problem och
metoder.
I detta lilla arbete framträder Torgny
Segerstedt som en svuren anhängare av
den religionshistoriska skola, som i
religionshistorien framför allt ser en förklarande
vetenskap, hoc est en orsaksvetenskap i
naturvetenskaplig mening, och som därför
strävar att inrangera den religiösa
utvecklingen under allmänna lagar.
I full överensstämmelse med denna
åskådning traktar därför Torgny Segerstedt
efter att finna det allmänna schemat för
utvecklingen från en tämligen oartikulerad
animism till polyteismens panteon, sådant
vi möta detta i t. ex. det olympiska. Han
håller nämligen fore, att den religiösa
utvecklingen varit unilateral och att
mänskligheten således under sin religiösa
utvecklingsgång genomlupit samma stadier i samma
ordning.
Från denna synpunkt, enligt vilken den
religiösa utvecklingen alltigenom blir
naturbestämd, ja mekanisk, kan naturligtvis
denna utvecklings orsaker ej sökas hos
enskilda personer, d. ä. hos religiösa genier
och nydanare. Som det för övrigt strider
mot denna naturvetenskapligt orienterade
åskådnings hela natur att söka orsakerna
till den religiösa utvecklingen i en
religionen inneboende, inifrån verkande kraft,
återstår således ingenting annat än att söka
dessa orsaker i det allmänna kulturläget.
Religionens förändringar bli en återspegling
av förändringarna i det allmänna
kulturläget.
Vilka äro då enligt Segerstedt de
förändringar i det allmänna kulturläget, som
spränger sönder den enligt hans
uppfattning ursprungligare totemismen och betinga
övergången till den egentliga polyteismen?
Jo, människans övergång från jägarens eller
nomadens kringirrande liv till
åkerbrukarens bofasta samt uppkomsten av större
politiska sammanslutningar.
Då människan blev en bofast
åkerbrukare, kom hon i ett synnerligen intimt
förhållande till naturen — framför allt
hemtraktens natur — och dess makter.
Under inflytande av en animistisk naturupp-
fattning uppstår så det allmänmänskliga
religiösa stadium, som karaktäriseras genom
dyrkan av lokala naturgudar. När så
liksom t. ex. i Babylon och Egypten stora
livskraftiga statsbildningar uppstodo,
samlades de av dessa lokalgudar, som
dyrkades på i det ena eller andra hänseendet
centrala platser, till ett panteon.
Även andra faktorer ha emellertid varit
verksamma vid polyteismens födelse. Hand
i hand med det så småningom gryende
medvetandet om det mänskligas egenart
och självständighet i förhållande till naturen
har gått en gudarnas personifiering.
Gudarna ha från att förut ha varit obestämda
gestaltlösa makter blivit självständiga
fristående personer.
Man kan naturligtvis ha synnerligen
delade meningar om den »förklarande»
religionshistoriens värde och betydelse; man
kan i försöket att inrangera det religiösa
liksom i allmänhet det historiska livet
under allmänna lagar se ett stort misstag;
erkännas måste likväl, att Torgny
Segerstedt i sitt lilla arbete gjort det bästa, som
varit möjligt med denna metod. Om
resultatet ej verkar fullkomligt övertygande, så
bör nog orsaken härtill sökas i den enligt
min mening oberättigade strävan att på
religionshistorien söka tillämpa rent
naturvetenskapliga metoder och synpunkter.
Torgny Segerstedts huvudintresse tycks
emellertid knappast vara av
religionshistoriskt utan snarare av religionsfilosofiskt
kynne. I sitt om kringsynthet, stor lärdom
och kritisk skärpa vittnande arbete »Det
religiösa sanningsproblemet» håller han
mönstring med de olika försöken att åt
den religiösa vissheten vindicera objektivitet.
Det är ett av den moderna
religionsfilosofins mest centrala problem som här
upptages till skärskådan. Det ligger för
visso i sakens natur, att frågan, huruvida
den religiösa människans visshet om en
övervärld motsvaras av en självständig
realitet, skall intaga en dominerande och
djupt betydelsefull plats inom
religionsfilosofin. Religionens vara eller icke vara
beror i ej ringa grad av i vilken riktning
svaret på denna fråga utfaller.
I föreliggande arbete få vi göra en
stundom rätt intim bekantskap med en
mångfald svar på denna fråga. Kritiskt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
