Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Luther och Erasmus. Det enda nödvändiga. Av Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUTHER OCH ERASMUS
erasmus av rotterdam. oljemålning av hans
holbein d. y. i 523. Å Longford Castle i England.
fande sammanfattning av de evangeliska
positiva reformkraven. Därtill fogas
sedan en lista på vad »man finner i påvens
kyrka», en ovärderlig urkund för
kännedomen om kyrkans dåtida ceremonier
och fromhetsliv. Listan upptager nära
sex trycksidor. Man får ett tvärsnitt, där
små och större ting, sköna bruk, oseder
och folklig övertro ligga bredvid
varandra. Vad jag ville påpeka är, att
Luther efter uppräkningen skriver: »Mot
sådana nyheter, som äro mot all skrift
och Guds ord, har ingen biskop vakat,
utan man har låtit de stackars samvetena
förföras. Nu skall det sanna
evangelium och den gamla rätta läran, som
Kristus själv och apostlarna predikat och
skrivit, vara en nyhet och ett kätteri.»
I samma rättmätiga konservatism och
renlärighet gentemot kyrkans officiella
eller gärna tålda kätterier och hedniska
bruk upptages utförligare samma ämne
på bergfästet Coburg i Luthers
»Förmaning till de andlige, som äro församlade
på riksdagen i Augsburg», en av de
friskaste och mest upplysande av
reformatorns skrifter.
Han åberopar den omvälvning, som
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
