Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Stockholms teatrar
Fot. E. Bjuw,
Oscar Johansson som Göran Persson i Gustav Vasa.
att i en dylik farssäng nästan aldrig brukar
ske någonting »väsentligt». Dock om detta
fall mäler code Napoléon intet. Brown
förstår emellertid, att hans unga hustru
vill bli älskad för sin egen skull, och allt
slutar lyckligt.
Herr Hansson hade av miljardören gjort
en riktig amerikansk björn, en grizzly,
ofantligt mycket värre än våra svenska,
— vilka ju ha ett inslag av bonhomie —
och utvecklade tusentals hästkrafter för att
vinna Monna—fru Karin Molander, som
föreföll vara värd ganska stora pekuniära
och muskulära ansträngningar, ehuru rollen
ej gav tillfälle till någon egentlig
karaktärsutveckling.
Ett försök i det mystiska och stiliserade
gjordes på samma teater, då Hjalmar
Bergman i ett marionettspel Herr Sleeman
kommer och Einar Rosenborg i Ett
kasperspet förekommo på Mindre teatern.
Trots en och annan litet tillgjord krystad
replik i det första stycket fick jag dock
de sensationer, som jag förmodar åsyitats.
I den gamla goda tiden gifte två
pjoll-riga tanter bort lilla Änne Marie — Mona
Mårtenson ined herr Sleeman — Carl
Bro-vallius. Anne-Marie tillbragte emellertid
en herdestund med en jägare—herr Uno
Henning. Men den gamle lystne Sleeman
tar rosen,
»och hans kalla ande kläder knopp och blad och
stjälk med is».
Det hela är litet stiliserat som en
litografi från förra seklets mitt. Bäst var herr
Brovallius, stel och sirlig som den
stenhårde gamlingen. Men fröken Mårtenson
hade också några äkta tonfall och stor
intensitet.
I en mycket lyckad miljö, ett
impressionistiskt leksakslandskap, särdeles
förtjänstfullt utfört av den begåvade målaren
Bertil Damm, rörde sig Kasperspelet, i min
smak starkt fantasieggande. Anatole France
och Yrjö Hirn ha båda på det
skarpsinnigaste vis skildrat, vilken subtil njutning
vi kunna draga ur marionetters och
kasperfigurers både overkliga och öververkliga
dockgestalter.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
